Absolut Höstmöte

Calle har kopierat en intressant artikel (fr SVD) om utställningen på Millesgården just nu:

wpe1.jpg (4101 bytes)
9/9 2000 Starka varumärken ställer ut

Vårt mål, säger Millesgårdens museichef Staffan Carlén, är en stor och ny, presumtiv målgrupp.
Absolut oförblommerat. För Millesgårdens utställning Absolut Art handlar mer om Absolut än om konst. Därmed inte sagt att detta är dålig konst. Tvärtom, här hänger konstvärldens storheter sida vid sida och det är bra, precis så bra man kan förvänta - men det är inte bättre.
Absolut Art är, som namnet antyder, en konstsamling tillhörande den svenska världssuccén Absolut vodka. Och Absolut har inte minst gjort succé genom sina reklam-
kampanjer. För 15 år sedan fick så Andy Warhol i uppdrag att göra ett konstverk som utgick från den kända flaskan. Han gjorde ett regelrätt Warholskt porträtt, som nu hänger i Millesgårdens nya utställningshall, tillsammans med verk av Keith Haring, Kenny Scharf, Robert Indiana, Marcia Yerman och ett drygt 50-tal andra storheter. Det första verket ledde till flera och nu finns mer än 700 konstverk i Absoluts konstsamling. Det höll sig länge till USA, men för ett par år sedan fick ett 60-tal europeiska konstnärer i uppdrag att gestalta flaskan till en utställning i Paris i våras, Absolut Ego. Ett flertal av de verken finns med på Millesgården.

Redan innan man kommit in i hallen möter Damien Hirsts stora målning, den färgglada flaskan innesluten i den svartvita rundeln som snurrar så att färgen dras mot ytterkanterna. I fönstret står Miroslaw Balkas rostiga järnflaska i naturlig skala på ett rostigt järnrör och lyser upp som en fyr om natten.

Chris Offili har byggt buteljen av vita knappnålar mot blå botten och prytt med sedvanlig elefantdynga i stället för etikett, medan Helmut Newton leker med det svenska och låter ordet stå som prydnad med dam i krinolin framför en hög midsommarstång på svartvitt fotografi.
Men det finns också de som problematiserar innehållet via formen - vilket är välkommet, vodka är ju inte vatten:
Lorenzo Quinn har gjort en bronsstaty som föreställer en man, vars buk är ett hål formad som en Absolutflaska. Mannen sitter vänd mot en uppåtlutande labyrint krönt av en Absolutflaska. Björn Keller har täckt in flaskan i ett tjockt jordlager som det krälar mask i och sedan fotograferat.
Absolut sofistikerad är Nam June Paiks neoninstallation. Den är samlingens senaste verk, avtäckt i juni i New York. På Millesgården har den fått ett eget rum att husera i. Neonfärgerna sticker i ögonen, medan öronen lugnas av sövande hissmusik. I buteljens buk återfinns en tv med bilder av den spelande violinisten. Först oskyldigt, men så börjar violinspelet ta över själva kvinnan och till slut sitter hon som en passiv docka, medan hela hennes inre uppslukas av två tv-apparater som visar film på henne själv, spelande.

Återstår då bara att reflektera över Dan Wolgers bidrag. Han har tömt flaskan på sitt innehåll och hängt upp den på en flasktork ā la Duchamp. Därmed har han i en genialt vardaglig gest flörtat med en förebild och samtidigt befriat varumärket från dess vara.
Och det går ju eftersom konstnärernas enda order är att hålla sig till flaskan. Därmed bekräftar de sin position i konstvärlden samt får, förmodligen, en rejäl hacka. Absolut, som bekostat frakten till Stockholm från New York och Paris, stärker sitt varumärke.
Och Millesgården, som bekostat marknadsföring, får den en stor och ny målgrupp?

Beata Arnborg