Svensk dataindustri i begynnelsen

WEB-ansvarigs kommentar: Efter artikeln finns ett antal länkar till andra artiklar i samma ämne.


Gunnar Wedell
gunnar_wedell@libertysurf.se


Trettioårsjubileum

I dagarna är det 30 år sedan Stansaab bildades. Verksamheten började visserligen inte bedrivas under det namnet förrän efter årsskiftet 1970/71, men bolaget skapades som juridisk person i slutet av 1970 (egentligen fanns det redan ett vilande ITT-bolag som då omvandlades till Stansaab).

Sådana futiliteter kan vi bortse ifrån, vi kan utan betänkligheter säga, att Stansaab firar trettioårsjubileum nu vid det kommande årsskiftet.


Standard Radio och Telefon ABs (senare Stansaabs) byggnad vid Veddestavägen . Foto Lars Gustafsson j:r, 1965.


Trettio år är både en kort och en lång tid. Kort kan man tycka, om man räknar i mansåldrar. En tredjedels mansålder, blott, det är inte mycket. 

Lång däremot om man betänker allt som hänt under dessa trettio år.  Från SRT till Stansaab till Datasaab , till EIS, till Nokia, till ICL, till så småningom just ingenting. Kunde verkligen all denna ”utveckling” rymmas inom tre decennier? Tala om dynamik!

Nu utgör inte den svenska dataindustrins historia enbart av dessa trettio år. Det fanns en historia innan, en historia som man märkligt nog tycks börja glömma bort att den finns. Därför har jag efter enträgen uppmaning från Calle Vedin kommit fram till uppfattningen att det är lämpligt att i dessa jubileumstider ägna en stund även åt det som utspelade sig före Stansaabs tillkomst.

 Den svenska dataindustrins rötter

Man kan säga, att den svenska dataindustrin har tre rötter: verksamheter som bedrevs inom kontorsmaskinområdet, militärt orienterade aktiviteter, exempelvis beställningar, samt Matematikmaskinnämnden.

Aktiviteter med dataanknytning inom dessa områden kom att bedrivas inom fyra företag: ADDO, Facit, SAAB och SRT.  I någon mån också Bofors (och senare givetvis Ericsson).

Matematikmaskinnämnden

Låt oss börja med Matematikmaskinnämnden, som var en statlig institution, som etablerades för att till Sverige ta in den då nya datatekniken. Verksamheten leddes av Erik Stemme, sedermera professor vid Chalmers i Göteborg. Han och gruppen omkring honom konstruerade BESK, en maskin baserad på elektronrör. Den var avancerad för sin tid, en kort stund faktiskt den snabbaste datorn i världen.

BESK tilldrog sig stor uppmärksamhet och kopierades av SAAB, som benämnde sin kopia SARA (Saab behövde beräkningskapacitet för sin konstruktionsverksamhet på flygsidan) och bl.a. Lunds universitet, vars kopia blev SMIL.

Facit, som ju gjort sig ett stort internationellt namn som leverantör av ”räknesnurror”, fann det naturligt att gå in i databranschen vadan man anställde i stort sett hela gänget från Matematikmaskinnämnden och gjorde sin egen kopia av BESK. Den fick heta Facit EDB, som tillverkades och såldes i ett antal exemplar, inte enbart i Sverige, och som blev basen för en icke oväsentlig servicebyråverksamhet i egen regi.

Verksamheten inom Matematikmaskinnämnden fortsatte trots det stora manfallet till Facit och man utvecklade en transistoriserad maskin, Trask, som blott togs fram i ett exemplar, vilket placerades på Nobelinstitutet (om jag minns rätt), där innehavare av gamla BESK-program kunde fortsätta att exekvera dem även efter det att BESK skrotats.

 Kontorsmaskiner

Från början var ADDO och Facit konkurrenter. ADDO utvecklade bl a kalkylmaskiner baserade på s k ledger cards. De transistoriserades så småningom 

Konkurrensen mellan de två företagen upphörde dock i och med att Facit köpte upp ADDO och inom det kombinerade företaget såg Sveriges första minidator dagens ljus, nämligen D15.

Saab (Datasaab) köpte kontorsdatorverksamheten från Facit/ADDO, dvs D15 och kalkylmaskinerna. Minidatorerna inom Datasaab utvecklades alltså inte från början inom Datasaab utan av Facit/ADDO. Senare lanserades en av Datasaab utvecklad efterföljare (D16).

Facit utvecklade också en dataterminal, som skulle konkurrera med IBM och Alfaskop. Den såldes i några få exemplar, bl a i Tyskland.

Facit klarade inte omställningen från elektromekanik till transistorer och kom på obestånd. Det medförde, att Stansaab kunde köpa upp deras terminalverksamhet (för att lägga ned den). Strax efter köpte Electrolux hela Facit.

 Militära beställningar

Militära beställningar har spelat stor roll för uppkomsten av den svenska dataindustrin, dock har därvidlag beställningarna på flygsidan till Saab inte haft en avgörande roll. Det kan man däremot säga att beställningarna inom luftförsvaret haft.

Den första större datoriseringen inom luftförsvaret baserades på från England inköpta maskiner (Ferranti), men när beslut togs om att etablera Stril 60, var det till en början oklart vilken dator som skulle användas. Stora krav på beräkningskapacitet ställdes på datorerna i detta system, eftersom de måste klara en tämligen stor databeräkningsmängd inom det tidsintervall, som definierades av ett varv på de radarstationer, som datorerna skulle anslutas till (några få millisekunder), dvs realtidsberäkningar. Ingen känd dator fanns då, som klarade de erforderliga kraven.

Därför beslöt man att FOA skulle ta fram en transistoriserad dator för just realtidsberäkningar i avsikt att vinna teknisk erfarenhet.

Resultatet blev datorn PUTTE, som förelåg klar 1959. Samtidigt utvecklades en anslutning av ett PPI från SRT till datorn och kombinationen användes för diverse operativa experiment.

PUTTE var sannolikt den första operativa transistoriserade datorn i Sverige. Inom Saab höll man på med den flygburna datorn D2, och det är möjligt att det fanns en prototyp till den, som var färdig något tidigare (D2 var det inte). Också ungefär samtidigt höll Bofors på att ta fram en transistoriserad dator att användas i centralinstrument för luftvärnskanoner (Ledaren för Bofors dataverksamhet anställdes senare av Facit och ansvarade där dels för konstruktionen av Facits terminal, dels implementeringen av en dator benämnd DS 9000, se nedan. Han följde sedan med i försäljningen av Facits terminaler till Stansaab).

FOA ansvarade för specifikationen av den dator, som skulle ingå i Stril 60, och specifikationen grundades på erfarenheterna från PUTTE. En för sin tid tämligen avancerad systemarkitektur definierades med två centralenheter, som kunde hämta data ur varandras minne, båda länkade till ett gemensamt bandminne. Konfigurationen hade en tämligen avancerad logik för avbrott (interrupts), där prioritetsordningen kunde ändras via programvara i de två centralenheterna.

Alla kända dataföretag kontaktades, men inget kunde erbjuda en maskin med erforderliga prestanda, vilket medförde, att i slutändan blev upphandlingen en kamp mellan Facit och Saab, som båda offererade nykonstruerade maskiner i enlighet med FOA’s specifikationer. Facit vann upphandlingen och resultatet blev DS 9000, som inledningsvis i några exemplar levererades till Stril 60.

 Saab-Scania (Datasaab)

Saab konsoliderade sina erfarenheter från arbetet med dels SARA, dels den flygburna datorn D2 (Sank) och utarbetandet av offerten till Stril 60, etablerade divisionen Datasaab och lanserade så småningom sin första stordator D21. Parallellt med stordatorerna marknadsfördes kontorsdatorer (efter köpet av Facit/ADDO) och man utvecklade ett system med kassaterminaler för bankkontor baserat på en speciell minidator D5.

 SRT

En tung verksamhet inom SRT var tillverkning av presentationsutrustningar att användas i radarsammanhang (PPI:er). Det var ingen tillfällighet att FOA samarbetade med SRT för anslutning av PPI till PUTTE.

SRT hade erfarenhet av digital teknik från andra verksamhetsområden och snart hade man konstruerat sin egen dator CENSOR, som relativt snabbt konkurrerade ut DS 9000 för användning inom Stril 60.

Versioner av CENSOR fick sedan också användning inom andra områden, exempelvis flygtrafikledning och medicinsk databehandling.

SRT:s erfarenheter inom presentationssystem medförde också att man utvecklade dataterminalen Alfaskop  Inspirationen kom huvudsakligen från IBM, som lanserat en dataterminal för anslutning till sina stordatorer.

Framgångarna med Alfaskop blev formidabla, i några länder lyckades man tom bli större än IBM (inom terminalsidan). Alfaskopverksamheten var utomordentligt lönsam, den ackumulerade nettovinsten fram till början av 1980-talet torde ligga bortåt en miljard kronor.

Senare versioner av Alfaskop utvecklades de facto till en PC.

Framgångarna med Alfaskop inspirerade några stansaabanställda att hoppa av för att bilda ett nytt bolag Versal med SRA (ett Ericssonbolag där man f ö senare utvecklade Ericssons första mobiltelefon) som huvudägare. Bolaget lanserade en speciell dataterminal för att konkurrera med en speciell IBM-terminal.

Luxor

Bildskärmsenheten till en dataterminal är baserad på samma teknik som ”bildskärmsenheten” till en TV-apparat. Luxor fungerade inledningsvis som underleverantör till SRT/Stansaab av sådana enheter.

Det inspirerade dem till att köpa in konstruktionen till en persondator, som sedan Luxor lanserade under namnet ABC 80. Under några år hade Luxor stora framgångar med sin ABC 80 tills tekniken sprang ifrån dem in i andra banor (annan programvara introducerad av IBM men utvecklad av en inte obekant person vid namn Gates).

Stansaab

Volymen av militärbeställningarna minskade kraftigt i slutet av 1960-talet och SRT ville då bli av med sin därigenom olönsamma dataorienterade militära verksamhet. Så blev fallet genom att bolagets datadivision snördes av och etablerades som det nya bolaget Stansaab, till en början ägt i lika delar av staten (via SUAB), Saab och ITT. Efter ca två år klev ITT ur delägarskapet och staten och Saab blev ensamma kvar som lika stora delägare.

Bildandet av Stansaab blev en ny fas i strukturförändringarna inom den svenska dataindustrin. Andra exempel har nämnts ovan: Facit köpte ADDO, Saab köpte Facit/ADDOS datorverksamhet, Stansaab köpte Facits/ADDOS terminalverksamhet.

Saab-Univac

Datasaab utgjorde en stor ekonomisk belastning för Saab, verksamheten gick med mycket stora underskott. Därför etablerade man ett samarbete med Univac, det gemensamt ägda bolaget Saab-Univac bildades och stordatorerna fördes över dit. Bolaget existerade några år.

”Nya” Datasaab

Den internationella utvecklingen av dataindustrin i början av 1970-talet dominerades av ett antal amerikanska företag med IBM i spetsen. Europeisk dataindustri hade det kärvt i konkurrensen med dessa företag, vilket inspirerade regeringarna i Europa, främst i Frankrike och England, att satsa avsevärda skattemedel för att hålla inhemsk dataindustri under armarna.

I Sverige ville man inte vara sämre, regeringen tillsatte dataindustriutredningen, som under 1974 avlämnade sitt tämligen urvattnade slutbetänkande 

I dataindustriutredningens kölvatten beslöts senare, att slå samman verksamheterna inom Datasaab och Stansaab och så skedde genom att Stansaab köpte datasaabdivisionen av Saab-Scania. Eftersom Saab-Scania hade ett antal Datasaab-bolag i europeiska länder och i USA, blev det enklast och billigast att byta namn på Stansaab och kalla bolaget Datasaab i stället för att göra tvärt om och ändra namn på 13 bolag i lika många länder.

En liten del av det, som Stansaab tog över från Saab och som ursprungligen kommit från ADDO via Facit (nu ägt av Electrolux) såldes tillbaka till Electrolux.

Det ”nya” bolaget Datasaab, dvs kombinationen Stansaab/datasaabdivisionen, fick till en början stora statliga bidrag (i dataindustriutredningens anda).

Ericsson Information Systems - EIS

Efter några år, närmare bestämt i skarven mellan 1970-tal och 1980-tal, tog Ericsson över Datasaab (med Televerket som minoritetsdelägare) och lade där in vissa aktiviteter inom vad man kallade publik telefoni samt döpte om bolaget till Ericsson Information Systems, men det är en annan historia.

2000-09-30
Gunnar Wedell

 


WEB-ansvarigs kommentar:

Länkar till information i detta och närliggande ämnen:

- Kronologi Standard Radio - Stansaab - Datasaab (Veteranklubben Alfa)
- Kronologi Dataindustrin i Sverige (Pär Rittsel)
- Nationalencyklopedien om Svensk Dataindustri (Veteranklubben Alfa)
- 40 år av den svenska Datahistorien (Veteranklubben Alfa)
- Besk, Facit, Saab, Blood-Hound, Censor 932, RGC (Veteranklubben Alfa)
- Järfällaboken II: SRT-Stansaab-Datasaab (Järfälla Kommun /
Veteranklubben Alfa
- Datorernas historia många länkar! (Pär Rittsel)
- Datasaab, utveckling D2, D21, D22 (Magnus Karlsson)
- SARA, SAAB:s Räkneautomat Svårläst men kul! (Sven Yngvell)
- BESK, Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator (Jan Karlqvist)
- History of Facit Calculators (Christofer Nörning)
- Early Computers in Scandinavia (Aimo Törn)
- Flygburen dator SANK (omnämnd i musikaliskt sammanhang!) (Göran Sundqvist)