Näcken och Stansaab

Man kan hitta mycket på biblioteket!

Här lite information om eld- och stridsledningssystem på ubåtar där Stansaab var med och levererade.

Björn Sölving
/2006-04-27

 med kommentar från Leif Jonsson (1/2-D) längre ner


Björn Sölving
Ibland kan det löna sig att bläddra i intressanta böcker!

Idag var jag på biblioteket. Titeln: "Det Svenska ubåtsvapnet 1904-2004" lät lockande! Hade inte Stansaab ett projekt som hette Näcken där man konstruerade något system för svenska ubåtar? Jo minsann, en stor tjock bok med massor av text och bilder. Och en hel del text om Stansaab-Datasaab!

Ett speciellt kapitel finns för "Strids- och eldledningssystemen".

1966 bildades en arbetsgrupp SESAM för att arbeta med nästa generations stridsledningssystem. Då drog man upp riktlinjerna för vad som senare skulle bli NIBS (Näckens InformationsBehandlingsSystem).		  

I boken står "Det är förvånande att se hur väl man redan vid detta tillfälle lyckades specificera det framtida systemet". Jag tycker mig ha läst nåt liknande när det gäller framtagningen av STRIL?

SESAM-gruppen skissade på en helt digital kombinerad strids- och eldledning med två operatörsplatser, möjlighet att utvärdera minst 10 mål.

Utprovningsanläggningen utgjordes av en dator typ IBM 1800, tre operatörskonsoler av Stansaabs fabrikat samt diverse kringutrustning. Teleplan (eller TUAB som de hette då) hade knutits till utvecklingen.

Upphandlingen av datorsystemet på Näcken kom att ske på ett annorlunda sätt än avd som dittills varit brukligt för strids- och eldledningssystem.

Upphandlingen väckte stort intresse och ett stort antal anbud kom in varav många från utlandet. Efter diverse förvecklingar gick dock beställningen till slut till Stansaab Elektronik AB i Sverige.

Ubåtsklass Näcken 1978

Stansaab svarade emellertid enbart för hårdvara och operativsystem och beställning på programmeringen av strids- och eldledningssystemet lämnades till Teleplan.

Tekniskt sett bestod NIBS av två operatörskonsoler, ett datorsystem med två centralenheter (för att åstadkomma redundans), ett kärnminne på 40 kord (32 bitars ordlängd), ett yttre skivminne på 7 Mbit och en in/ut-enhet med ett stort antal kanaler. Flytande räkning kunde göras i hårdrvaran.

Hela programvaran upptog 37 kord och var programmerad delvis i assembler, delvis i högnivåspråket Minicoral.

Ubåtsklass Västergötland 1988

Inför upphandlingen av strids- och eldledningssystemet för denna ubåtsklass tog man fram en ny specifikation där det centraliserade systemet ersattes av ett decentraliserat system. Anbud infordrades från de svenska konkurrerande företagen, Philips och Datasaab (fd Stansaab). Valet föll på Datasaabs förslag, som i princip utgjorde en modern variant av NIBS. Beställningen på applikationsprogramvaran gick till Teleplan AB, som kontinuerligt hade arbetat med utveckling av NIBS. Systemet fick namnet SESUB (Strids- och Eldledning SUBmarin).

Modernisering av Ubåtsklasserna Sjöormen och Näcken (början av 1980-talet)

Även här kom SESUB att införas, något lite modifierad. Till en början med bara en operatörsplats, men då denna bantning visade sig vara olycklig så återgick man till två operatörsplatser.

Ubåtsklass Gotland 1996

Nu var gamla SESUB-systemet föråldrat och man bestämde sig för ett helt nytt system levererat av Celsius Tech baserat på företagets nya Bassystem 2000. Celsius Tech fick nu även leverera applikations-programvaran (utom målfaktorberäkningen). Det nya systemet fick namnet SESUB 940. Programmeringsspråket var nu ADA.
 

Epilog

Boken behandlar allt om de svenska ubåtarna, det är intressant att läsa om utvecklingen som startade redan 1883.

Ubåtssystem är så mycket mer än själva ubåten: depåfatyg, ubåtsräddningsfartyg, radiosamband i uläge, simulatorer på land mm.

Även incidenten med den ryska utbåten som gick på grund i Gåsefjärden i Blekinge finns beskriven från en närliggande svensk ubåt.
Ryssarna tänkte frita sin ubåt - vid behov med vapenmakt. Men nu blev det ju inte så.

Låna eller köp boken, om du som (liksom jag) är intresserad av "dessa fantastiska män i sina fantastiska maskiner"!

Du som var med i teknik eller kundkontakt, kanske har du några hågkomster?

Björn Sölving
2006-04-27

Leif Jonsson (1/2-D) skrev 060428:

 Halloy Björn. Kul det där med Näcken, som vanligt så väckte det minnen till liv. Jag kommer inte ihåg vem på Driftsättningen eller i det övriga huset, som arbetade med projektet, det var ju väldigt sekretessbelagt men en liten detalj upplevde jag.

I samband med sluttesten så skulle utrustningen långtidstestas i riktigt barsk marin miljö, alltså i provrummet i källaren byggde man upp ett plasttält runt det hela, här inne körde man upp temperaturen och luftfuktigheten med anläggningen i drift.

Om jag inte minns fel så gick de som körde testen runt i badbyxor, för att det var så varmt och fuktigt. Jag vara in där ett kort ögonblick (undrar varför ??).

Det finns säkert någon av våra kolleger som har några kul historier att berätta om projektet.

Vi ses. 1/2-D
 Andra artiklar på Veteranklubbens webb som berör detta ämne:
- Sture Jansson berättar, nämner bla. Näcken
- Här kan man se att SESUB i Näcken finns beskriven i vårt
  arkiv hos Företagsminnen.
- Se vad som hänt med Näcken! (på Kockums hemsida)