Vi är många som har minnen av SM Eriksson

Personliga minnen, tekniska minnen...

2009-07-25 (start)
 


SM Eriksson 1917 - 2009
Framför syns en sen variant av den rullboll som han ursprungligen konstruerade och hade patent på.


De som inkommit med minnen av SM:

Bo Lindestam: Några tidiga minnen
Dag Andersson: Anställningsintervju, teknikmästare
Lars Stelling:
En juliförmiddag på Åland 1967
Rolf Karsvall: Anställningsintervju
Björn Sölving: Ordspråk
Erik Åhman: Anställningsintervju, digitalteknik


Kanske har du nåt mer att bidra med?
Använd mejladressen längst ner på sidan.

Bo Lindestam har några tidiga minnen av SM

Tiden är sommaren 1959. Jag är nyanställd och kallas ingenjör trots att jag fortfarande är teknolog. SM hade jag redan träffat flera gånger men i stället för anställningsintervju hade två av våra framstående ingenjörer, Bengt Svensson och Stig Bergqvist, tydligen lagt så goda ord till min fördel att jag blev anställd.

Jag var en något udda fågel i SRT:s vilda fauna av ingenjörer och medarbetare. Jag hade fått mer utbildning att använda datamaskiner än någon annan inom företaget, så vitt jag vet, vid den tiden. Men det var inte det jag skulle först syssla med. Litet allmänt konstruktionsarbete skulle ju inte skada.

SM hade idéer om att magnetiska kretsar kanske skulle kunna användas i våra konstruktioner och jag blev litet av hans försökskanin. Bengt och Stig hukade litet varje gång jag fick gå till SM med en inköpsorder på de ”dyrbara” magnetkretsarna och transistorerna, som jag under experimenten brände sönder på löpande band. Men det ville sig inte med magnetkretsarna. De var alldeles för sega så det blev pulsteknik istället, fortfarande med gamla hederliga vakuumrör, med SM:s något tveksamma men goda minne.

Dag Anderson skriver om SM:s skepsis mot korta och långa pulser och hur man med pulsteknik kan skilja mellan sådana. Den diskussionen har jag också haft. Men SM var i sammanhanget en mästare att hitta finurliga lösningar i den analoga världen, som kombinerat med min mera digitala läggning ledde fram till mycket intressanta lösningar för våra PPI:er. Men min bana som elektronikkonstruktör varade bara några år och sedan blev det datateknik för hela slanten. Men tack SM, för en mycket bra start i ingenjörsyrket.

Jag är också SM mycket tacksam för att jag blev utvald att vara medlem i ITT Data Systems Group i Paris 1963. Det var nog det mest spännande och lärorika dataäventyr man kunde få vara med om på den tiden vid sidan av vår egen verksamhet. Systemmässigt var det en teoretisk, men mycket tekniskt avancerad omgivning, med en lång rad av intressanta personer som kollegor. Det intressanta var ju att flera av dem kom senare att bli våra kontaktpersoner i Bryssel och på andra ställen inom ITT:s Europaorganisation.

/Bo Lindestam
2009-08-08


Dag Andersson

Anställningsintervju i december 1960.


Jag blev kallad till Ulvsundafabriken och Bjarne Dahlstedt, som började intervjun. Efter en stund kom SM in och Bjarne presenterade mig samt nämnde att jag arbetade på Vattenfall.

SM ställde lite irriterad frågan:" Har vi användning för någon från Vattenfall"? Orsaken till frågan tror jag berodde på den mediastorm som just då pågick mot Vattenfall. Företaget och personal var kass enligt media.

På svarta tavlan fick jag visa hur våra datameddelanden, som styrde kraftomkopplarna, arbetade. Eftersom utrustningen enbart innehöll reläer, protesterade SM när jag nämnde korta och långa pulser. Han ansåg att reläer inte kunde särskilja dessa. Jag beskrev då hur vår
utrustning löste problemet.

Två dagar efter intervjun kom brev om anställning från 15 febr. 1961. En tid senare kom brev med inbjudan till julfest i Blå hallen Stadshuset, detta innan anställningen börjat.

Teknik- och minnesmästare.

Mitt första arbete blev att åtgärda bristerna på FD10 (flugan), som gjorde att KFF ej godkände produkten. Under de två år arbetet pågick hade jag nästan daglig kontakt med SM genom de besök han gjorde på labbet. Han uppvisade då ett enormt minne samt hade den
teknikkunskap som krävdes för att få FD10 godkänd på flygförvaltningen.

För att utveckla Alfaskop krävdes kunskaper i TV-teknik, vilka SM saknade. Därför gick SM en kvällskurs i TV-teknik och lärde sig i detalj hur en TV-mottagare fungerar.

Att Teknikchefen visste hur utrustningar fungerade och därmed insåg svårigheterna var säkert en av anledningarna till att SRT kunde tillverka kvalificerade system.

Från anställningssamtalet och det första arbetet tyckte jag SM var sträng och fordrande men allt efter arbetet pågick ändrade jag uppfattning.  När Alfaskop första gången fungerade mot IBM360 kom SM glädjestrålande
och tog i hand och gratulerade. På min femtioårsdag reste jag och familjen bort men före avfärden kom SM
och Calle Vedin hem med en present. Efter kaffet höll SM ett vackert tal där han kanske väl mycket berömde mina arbetsinsatser.

Så minns Dag, SM Eriksson.
 


Lars Stelling:

En juliförmiddag på Åland 1967.

Jag tittar ut genom fönstret från den sommarstuga vi hyrt i Kärringsund på Eckerö. Det blåser hårt och regnar . Kämpande mot vädret närmar sig "gubbe" i regnställ . Vi öppnar och in kommer SM.

Har ni någon mat ? frågar han .Det visar sig att de dagen innan missat infarten till Kärringsundslagunen och tvingats söka nödhamn i den lilla , i rådande vindriktning, hårt utsatta hamnen vid post- och tullhuset i Storby och inte kunnat komma ur båten .

Familjen var ännu kvar men SM hade lyckats ta sig i land. Försedd med mat tog han sig tillbaka till båten och den hungriga familjen . Längre fram mojnade det så att alla kunde ta sig ur och vi kunde ses där vi bodde. Så vidtog jobbet att få loss ankaret som kilat sig fast ordentligt i botten .Med hjälp av en framletad sprisring, som fick glida ned till ankaret och ett långt rep lyckades vi dra loss ankaret från motsatta kajen och semesterseglatsen kunde fortsätta.

Minns Lars Stelling
(2009-07-28)


Rolf Karsvall:

Anställningsintervju

År 1961 sökte jag, efter det att jag blivit inspirerad av några ”ingenjörskamrater”, efter lumpen jobb på SRT i Bällsta. Vid anställningsintervjun blev jag intervjuad av två ”äldre” ingenjörer. När den äldste av dessa fick klart för sig att jag nu låg i marinen som teletekniker och bl.a. sysslade med radar övergick intervjun till ett förhör om prestanda och funktioner hos marinens radarstationer.

Jag tyckte inte att jag kunde svara vettigt på en enda fråga så min förhoppning om en anställning var minimal när jag lämnade intervjun. Döm om min förvåning när jag trots detta strax därefter blev anställd. Det som jag uppfattat som ett radarförhör var i själva verket ett uttryck för ett rent kunskapsintresse hos den som frågade ut mig. Rätt gissat, den som frågade ut mig var SM Ericsson, med Kjell Mellberg som ”bisittare”

(2009-07-23)


Björn Sölving:

Ordspråk

SM lärde mig tidigt ett ordspråk som jag använt mycket och försökt leva efter: "Det bästa är det godas fiende".

Dvs om man hela tiden strävar efter att göra nåt ännu bättre så är det risk för att det inte blir nåt alls.

(2009-07-23)


Erik Åhman:
 
Anställningsintervju

Vid anställningsintervjun 1957, som leddes av SME och Lasse Billström, tog de genast fram att jag i lumpen arbetat tekniskt med marinens radiostationer. Det blev förhör om 5 W, FMR 5, UK funktioner, om radiorör och vad jag tyckte om radiostationen. Denna var en Amerikansk surplusstation med delvis mekaniska avstämning av de 4 olika radiokanalerna.

Jag svarade bla. att den mekaniska avstämningen var ett stort problem.
På hemvägen skakade mina ben och jag undrade jag om jag svarat tillräckligt bra på frågorna, och om man skulle ringa upp och försöka förklara mera.

Men jag blev anställd ändå. Jag har senare hört att många andra varit med om liknande anställningsintervjuer av SME. Det var tydligen SME som intervjuade nästan alla som ville bli anställda på den tekniska avdelningen.
.
Mycket långt senare, när vi båda var pensionärer frågade jag SME vad som var hans mål vid dessa anställningsintervjuer. SME förklarade då att han ville ha personer som var kritisk granskande, och inte bara höll med.

Den första övergången till helt ny digitalteknik.

Vår närmsta chef C-O Svensson förslog ungefär 1956 för SME att han och företaget borde börja med den nya digitaltekniken vid företaget. Detta "nappade" SME på.

På vår sektion jobbade då jag anställdes 1957 förutom C-O Svensson, Kjell Mellberg, även Lasse Billström och Göran Wallin.

Se bild här (med SME) från året 1963.
 
Den första datalänken som kom till serieleverans var "Styrdata", med kodnamnet "Flugan". Styrdata överförde smalbandig digitalt snabbt och säkert styrinformation och order på radio från operatörer i flygvapnets blivande markcentraler till piloten i flygplan Draken 35F.
 
Det första digitala provsystemet, som ledde till beställning av Flugan,  var en datalänk för armén, för styrning av luftvärnskanoner från radarsikte. Men det kom i produktion först senare, efter Flugan.

Under Fluganprojektets första år, deltog SME aktivt i försäljnings och ledningsarbetet.

Under den första smalbandsfasen (överföring av digital information via telefonledning) knöts under ledning av SME, nära kontakt med transmissonsavdelningen vid företaget, varvid de första frekvensskiftsmodulerade modemen utvecklades. Dessa modem blev senare egna produkter, som har sålts under många år vida omkring.

Gick ofta runt
 
SME var alltid intresserad av och följde mycket nära utvecklingen av underställdas konstruktionsarbete, helt oberoende av formell organisation. Han gick ofta runt till konstruktörerna och kollade läget, speciellt före han skulle till lunch. Han regerade t.ex. direkt om det på något ledningskort satt några komponenter utstickande på ledningskorten, på prov. Då fick man följdfrågor direkt.

SME intresserade sig direkt och påtagligt i den tekniska utvecklingen.
Det gällde att alltid vara beredd på besök vid labbordet av SME. Detta sporrade givetvis tankearbetet och verksamheten. Inte någon gång senare har överordnade chefer varit så intresserade av underställdas arbete!. Vi anställda hjälpte varandra till de gemensamma målen att få fram bra konstruktioner till en nöjd kund.

(2009-07-25)

 

Webbansvarigs kommentar:
- Se även Rolf Karsvalls artikel om "SM Eriksson avled 16 juli 2009"

- Läs mer artiklar om SM

- IT-Gryning: SRT:s Grand Old Man SM Eriksson