s41.gif (9823 bytes)
Åter till Produkter & System

Veteranklubben Alfa
Hågkomster från Produkter & System
Sveriges första PPI-er?!

Författare:
Erik Åhman med underlag från Anders Claesson
1999-03-02 Rev 1999-03-04 Rev 1999-03-10

PPI 801

När jag och Anders Claesson för ett par år sedan besökte KA4 på Kärringberget i
Göteborg fick vi tillfälle att se deras museum.
(Ref. Göran Palm f.d Radarskolan, numera Sjöbefälsskolan Göteborg)
Där hittade Anders en gammal bekant i form av "det blå PPI-et" dvs PPI 801.

Det "blå-PPI" betecknas som PPI 801 och är från Marconi.
SRT modifierade, enligt SM Eriksson, detta PPI något.

Stig Martin Eriksson (SME) tillägger nu:
"PPI hade ett CRT-rör av sk. dubbekskikt typ ett gav UV-ljus som exiterade ett
annat som gav blått ljus detta gav en ganska oskarp bild.
Det nya CRT-röret gav orange ljus, bakom lyspulvret låg ett skikt av Al. Detta
krävde högre acc.spänning och en ny avlänkningsförstärkare liksom en ny
högspänningsenhet. Den roterande avlänkningsspolen drevs av en sk. M-type motor,
vilket med dagens språk är en stegmotor fast ganska primitiv.
Vid modifieringen byttes denna motor ut mot en 3" elgon med en en ny
kuggväxelenhet. Elgonen satt så illa placerad att den måste avskärmas magnetiskt
för att ej störa bilden.
När jag fick uppdraget visste jag knappas vad ett PPI var. Jag inhämtade
erforderkig kunskap från de då just nu tillgänglig böckerna ur "Radiation
Laboratories Serie".

Som ett appropå erinrar jag mej att under kriget gick PPI under kodnamnet H2S.
Bakgrunden till denna benämning sades vara att då PPI:et visades för Churchill
denne skulle ha sagt "it stinks"! "Stig

Kommentarer från Anders Claesson :
"Ett bra PPI med roterande avlänkningsspole men ett h-e att reparera när det
gällde mekaniken.
Elektroniken var bra och funktionssäker. Anders bedömning var att PPI 801 hade en
bättre dynamik att kunna utvärdera bilden för radaroperatören."


PPI 802

Det andra PPI-et det "grå" betecknas med PPI 802. Detta hade en bildstorlek på
12".

Det "grå PPI-et" d.v.s. PPI 802 konstruerades i slutet på 1940-talet vid Standard
Radio Fabrik (SRF) Bromma
Konstruktionsledare: Öv.ing Stig Martin Eriksson ("SME"), konstr. Stig Bergkvist
och Bengt Svensson.
Idégivare mm. Gerhard Embring, Kungl. Armé och tygförvaltningen, Frösunda.
PPI 802 är tillverkat i ca 500 ex av SRT under Koreakriget och använt i
flygvapnet och marinen.

Det var det första PPI'et med fast avlänkningsspole (således ingen roterande) var
uppbyggt med plugg-in-enheter (videoförstärkare, avlänkningsförstärkare,
svepförstärkare o.s.v.) var funktionssäkert.
PPI 802 var tung c:a 20 kg.

PPI 802 och var en analog konstruktion med tillverkningen vid SRT
Ulvsunda-fabriken.
PPI'et var helt rörbestyckat. (Inget rörligt)
SRT tillverkade CRT-rören (bildrören) själva i sin rörfabrik i Ulvsunda,
Johannesfredsvägen Bromma.


Anders Claesson synpunkter på PPI 802:

"Min erfarenhet av PPI'et var i flottan som telehantverkare och på
Örlogsvarvet som Radartekniker (1953-56 resp. 1956-60).
Det var h-e att få avlänkningen cirkulär, man fick trimma med att sticka in
my-metallplåt
PPI'et vidareutvecklades senare till ett målangivnings-PPI (MAPPI) med
kraftfullare
avlänkning för korta avstånd och med möjligheten att kunna lägga ut en vektor
för rapportering till eldledningen."


Ett exemplar av detta PPI 802 är överlämnat till Flygvapenmuseum i Linköping.
Detta PPI 802 är sedan ett par år deponerat till Strilskolan vid F20 i Uppsala
och är där utställt i skolbyggnadens entreplan till höger utanför
lektionssalarna. (Kontaktperson vid F20 är Lennart Nilsson.)
Se även "Teknisk beskrivning från 1953, Beskrivning Planpolär indikator 802, PPI
802 M3656-802, Endast för tjänstebruk, Förvaras under lås".
Ett ex av denna beskrivning är tidigare överlämnad till Flygvapenmuseum i
Linköping och ingår i "Erik Åhmans samling". (Kontaktperson vid Flygvapenmuseum
är Sven Scheiderbauer.)

Se två korta redogörelser "PPI 802- Historik" och "PPI 802 Konstruktion" skrivna
våren 1995 av Stig Martin Eriksson, Vällingby. (Kan Per-Åke W här göra ett utdrag
till hemsidan ur SME-skrifter.)

Detta är sammanställt av Erik Åhman (u.p.a.)
med underlag från Anders Claesson och från Stig Martin Eriksson (SME).