Vårkryssningen 19 maj 2000

Efter många soliga och varma dagar kom regnet lagom till vår alfa-resa. Nåväl, det fanns ju tak på skutan.
Kul idé det där med orienteringstävlingen när vi klev ombord. Första kontrollen låg på däck 12, där vi blev dirigerade till däck 7, där vi skulle gå akterut. 50% chans att gå åt rätt håll när man befinner sig i en korridor utan fönster. Jag vet inte vem som vann tävlingen, men motion fick vi innan frukosten i "Buffet Europa" på däck 8. 



Artikellförfattaren
Rune Winter

Så samlades vi då i glada vänners lag i konferensrummet Moulin Rouge. Efter senaste muntliga revideringen av närvarolistan fick jag ihop 111 st deltagare.
Vi välkomnades av tf ceremonimästare John Wijk, som efter några väl valda ord (för att inte nämna onämnbara historier) överlämnade ordet till Presidenten, som i sin tur förevisade alfas högt värderade presidie.(Jag vet ännu inte om man ska skriva alfa, Alfa, eller ALFA, då jag sett alla varianterna.) Jag tycker att presidiet tillsätter en standardiseringskommitté som utreder frågan. 
Nya medlemmar presenterades. Förhinder rapporterades, t. ex den evigt unge Gunner Christiansen som befann sig på bordtennisturnè i Canada!

ICL tackades för sin sponsring av klubben. Manar till efterföljd av andra bolag!

Fartygets befälhavare Magnus Slotte konstaterade att vi även i Sverige har en kvinnlig president. F.ö.höll den historiekunninge kaptenen ett mycket uppskattat tal om Sverige och Finlands nära relationer till varandra, och påminde om uttalandet "Finlands sak är vår" i Umeå 1809.
Magnus överlämnade en gåva från Siljaline att lottas ut: en kryssning för fyra personer t.o.r. Åbo.
Så kom de sedvanliga frågorna om navigation etc. Besättningen varierar med antalet passagerare. Liksom på trafikflyget har serveringspersonal, och övrig "crew" den dubbla funktionen att även kunna rycka in vid räddningsoperationer.
Den trevlige kaptenen avtackades med stora ovationer.

Någon berättade sedan om dålig kvalitet på glasögonen, att tidningarna har börjat använda så liten stil på bokstäverna, samt andras ålderstecken som dåligt minne, att folk börjar prata så tyst, dom känner inte igen en, etc.
Jag kommer inte ihåg vem det var som berättade, och var och när, men själv har jag då inte märkt någon minnesförlust. 

Christopher Bengtson berättade roliga minnen från episoder under sin aktiva tid. Förmodligen skulle dom räcka till en resa till fram och tillbaks. Ceremonimästaren tackade för föredraget och påpekade att det var fantastiskt att minnas alla namnen. Christopher erbjöd sig omedelbart att fortsätta med några hundra till, men förslaget avböjdes med tanke på att vi måste lämna båten vid framkomsten till Värtahamnen.

Gunnar Wedell berättade om konstruktioner och innovationer han gjort på ett mycket tidigt stadie under halvledarepoken.

Resan avslutades med lottdragning. Själv hade jag köpt åtta lotter och tappat tre, men vinst på tre av de återstående fem var ju inte så dåligt.

Alla förväxlade rockar, kvarglömda väskor, borttappade biljetter och lotter kan vara en indikation på att vi hade väldigt roligt på resan. 

Rune Winter

(Fotograf: Sune Larsson, som tog ca 70 bilder) 


tf ceremonimästare
 John Wijk


Presidenten


Detta är INTE kaptenen!


Christopher Bengtson