|
|||
| Släkten är bäst – på
data !
Vem är jag ? Mitt namn är Hans Ragnar Læstadius, född 1938 i Sankt Görans församling, Stockholm. Jag växte upp i Johannisberg nära Fränsta i Medelpad. Min far Ragnar, bördig från Umeå, var agronom och lärare vid Hussborgs lantmannaskola. Min mor Greta, född Ekroth, var bördig från Stjärnhov i Södermanland och aktiv i kyrkokören och Röda Kors kretsen i Torps socken. Utbildning och arbete Student på reallinjen 1959 i Östersund. Civilingenjör 1964 vid KTH, sedan flygingenjör vid Flygmedicinska Institutionen i Malmslätt. Ett års studier vid Imperial College i London där diplomexamen avlades 1966. November 1969 började jag på Datasaab i Linköping med medicinsk databehandling. Tillämpningarna marknadsfördes till landstingen i Sverige och blev även startskottet till ett treårs projekt 1975-78 utanför Prag i Tjeckoslovakien, där jag var platsansvarig projektledare. Träffade 1976 för första gången min blivande hustru Marianne, som var på semester i Prag. Tillbaka i Linköping 1978 var jag med och startade utveckling och marknadsföring av kontorsprogramvara för Datasaabs minidatorer. Webbansvarigs kommentar:
Såhär såg Hans ut vid den tiden. (Ur Datasaab-Kontakt 1980
Nr 34): Min släktforskning under 60-talet Min äldste farbror Torsten, läkare utanför Göteborg, väckte under 60-talet mitt intresse för släktforskning. Han hade på basis av Örnbergs ättartal (del 12, 1898) tecknat upp olika stamtavlor och relationer mellan olika släktled och grenar av Læstadius, Læstander, Fjellström m fl, från tidigt 1600-tal och fram till 1960. Ett exempel på en stamtavla, med hans karakteristiska handstil, visas härintill. Anfader till Læstadius-släkten var en bonde Nils Olofsson från Lästa by i Ytterlännäs, Ångermanland. Nils namnteckning med bomärke har jag för några år sedan hittat i ett protokoll för Älvsborgs lösen 1620, i boken ”Det gamla Ytterlännäs”. Hans son Johan antog namnet Læstadius efter byn och blev präst i Arjeplog. Fördjupning med DIS från 1994 Under 70- och 80-talen blev det endast sporadiska forskaraktiviteter. Fick en ny kick när jag efter tips av min dåvarande granne och gode vän Gunnar Bengtsson blev medlem i DIS 1994. En kvällskurs i släktforskning på Medborgarskolan 1995 lärde mig en hel del om arkivens hemligheter och handstilar, som jag även kunde praktisera vid ett heldags studiebesök på Släktforskarnas Hus i Leksand. Min morfar kom från Trosa och hette August Karlsson. Enligt min moster så hette morfarsfar Kalle, dvs jag antog att han hette Karl Karlsson. Vid besöket i Leksand 1995 letade jag i födelseboken för Trosa stadsförsamling på födelsedatum för min morfar. Hittade hans far Karl Karlsson och sökte i husförhörslängden efter ytterligare familjemedlemmar. Där fanns uppgifter om syskon, oäkta barn och tvillingar, vilket inte alls stämde med min mosters hågkomster. Efter tips från handledaren under besöket letade jag även i födelseboken för Trosa landsförsamling. Där angavs fadern som Carl Andersson, och husförhörslängden gav sedan korrekt familjeinformation. Morfar hette alltså Karlsson efter sin far Carl, en första praktisk erfarenhet för mig i bruket av patronymikon! Från min mormor Anna, född Ekroth, är letandet efter mina anor betydligt lättare. Anorna är till 90% från Ytterselö på Selaön utanför Strängnäs. Några besök på landsarkivet i Uppsala gav riklig utdelning. En bilresa till Ytterselö kyrkogård, och besök på Tuna lillgård där mormors farfar skräddaren Pehr Gustaf Ekroth växte upp, gav mersmak. Speciellt som nuvarande ägaren av gården kunde visa på gamla inskriptioner i stora rummets takbjälkar och väggar. Fortsatt släktforskning Min farfars farfar var prästen i Karesuando och Pajala Lars Levi Læstadius. Till 200-årsminnet av hans födelse den 10 januari 1800 hölls ett tvärvetenskapligt seminarium på Kungl Vetenskapsakademien i Stockholm. Flera av oss släktingar deltog och mitt intresse för hans gärning fördjupades. Ett år därefter, under tre veckor i juni 2001, gjorde min hustru och jag en 400-mila Norrlandsresa med bil i mina fäders spår. Reserapporten har tidigare publicerats i DIS-PLAY (nr 3 och 4, 2001 samt nr 1, 2002). Rapporten kan även hämtas från min hemsida www.levigen.se. En omredigerad utgåva finns publicerad i senaste numret (nr 1-2 2003) av Johan Nordlander-sällskapets skrift Oknytt. Min farmors farfar var kronolänsmannen i Värmdö Carl Johan Cederberg, född i Lövånger 1811 och död 1893 i Värmdö. En kraftkarl som fick epitetet ”Värmdökungen”. Han bodde under många år på det vackert belägna hemmanet Nyvarp på norra Värmdö, nära Lillsved med utsikt över Saxaren. Hans dotterson Axel Quist, prost i Ösmo, har skrivit en fyllig artikel i en av Värmdö skeppslags årsböcker. Artikeln gav mig mersmak, och i juni besökte vi gården Nyvarp där nuvarande hyresgäster guidade oss. Hembygdsgården vid Värmdö kyrkogård har många samlingar från 1800-talet som vi också studerat. Att sålunda kombinera släkt- och hembygdsforskning är något jag varmt rekommenderar, det har gett mig många erfarenheter. Till sist kan kan jag genom min släktforskning konstatera att även Artur Hazelius härstammar från den förste Johan Læstadius. Min far och farfar var båda också mycket intresserade av hembygdsforskning, så kanske har några av dessa mäns gener vidarebefordrats till mig. Hälsningar från Hans Læstadius Webbansvarigs kommentarer: |
|||
