DAG skriver om ALFASKOP

i Järfälla Hembygdsblad

2008-06-03


Dag Andersson


  Järfälla Hembygdsblad

Många Veteraner i Järfälla är med i Järfälla hembygdsförening. Senaste numret av föreningens tidning (2008-2) innehåller en artikel skriven av en veteranen Dag Andersson.

Dag har berättat att hembygds-föreningen först var tveksamma att ta in "datagrejor" i Hembygdsmuseet.

När museet fått en ny ansvarig så har   intresset blivit stort. Vi har fått en egen
monter för SRT-utrustning och plats för
en artikel i Hembygdsbladet.

 

Här är uppslaget med överskriften:
Dataterminalen från Barkarby - en världssensation


 
Här följer texten och originalbilderna

Dataterminalen från Barkarby - en världssensation

Bakgrund

Under 1960-talet utvecklades datorsystem till effektiva beslutsverktyg för branscher såsom banker, försäkringsbolag, polis, flygkontroll, sjukhus med flera. Systemen krävde en snabb och överskådlig presentation av information. Ut åkte mekanikenheter som kortläsare och remsläsare och in kom elektroniska dataterminaler.

Dessa visade data som text på en skärm och man kunde kommunicera med datorn via ett tangentbord av skrivmaskinstyp.

IBM var först och störst både med datorer och dataterminaler, de senare var dock stora klumpiga och mycket dyra. Vidare var IBM ovilliga att lyssna på kunder, som ville ha en speciell funktion i sitt system.

Man hävdade, att IBM:s program och utrustning användes över hela världen, så någon ändring behövdes inte. Denna inställning skulle visa sig göra det möjligt att konkurrera med ”jätten IBM”.

En ny dataterminal skapas

På hösten 1967 startade Standard Radio & Telefon AB (senare Stansaab Elektronik AB) adress Veddestavägen 13, 170 23 Barkarby, utvecklingen av en dataterminal.




Kravet var att skapa en lågkostnads-dataterminal genom att använda en TV som dataskärm och en fördröjningsledning som dataminne.
En grupp på tre, fyra personer arbetade fram lösningen på problemet, att från fördröjningsledningens data bilda en videosignal, som gav text på TV-enheten. Konstruktionen patentsöktes och patent beviljades.

För att kontrollera läsbarheten på dataskärmen byggde gruppen en förenklad modell. På nyåret 1968 godkändes projektet och därmed startade utvecklingen av en helt ny dataterminal. Fem personer på elektronikavdelningen, däribland undertecknad, samt två man på mekanikavdelningen började konstruktionsarbetet. Dataterminalens namn blev Alfaskop och kom att bestå av två huvudenheter:
 

ALFASKOP - dataskärm 3100



TV-apparaten i dataskärm 3100 avviker något från en vanlig TV, således är antenn- och ljuddel inte monterade, eftersom dessa funktioner inte används. För att få en lättläst text används ett långsammare bildrör än hos en vanlig TV. Tangentbordet innehöll, förutom de vanliga bokstavs- och siffer-tangenterna, tangenter för att flytta och radera text på skärmen. Vidare programtangenter, som direkt startar vissa program i datorn. Denna funktion var en nyhet, som uppskattades av kunderna. Slutligen tangenter för sändning av bilder till dator och dataskrivare.

Dataskärm 3100 har kablar för anslutning till en styrenhet, som är dataterminalens andra huvudenhet. Avståndet till styrenheten var upp till 600m, vilket senare ökades till 1500m genom en konstruktionsförbättring.

Hembygdsmuseet i Barkarby har en dataskärm Alfaskop 3100 i sin utställning. Där finns även datablad med tekniska data.

ALFASKOP – styrenhet 3101 / 3104 / 3108

Tre modeller styrenheter utvecklades för anslutning av 1, 4 eller 8 dataskärmar 3100. Dessutom kan Dataskrivare och stor-TV-monitor anslutas. Den senare används för gruppvisning av datainformation.

För att kommunicera med datorn är en kommunikationsanpassare monterad i styrenheten. Olika anpassare används beroende på vilken dator, som terminalen skall anslutas till. För varje ansluten dataskärm Alfaskop 3100 finns i styrenheten en teckengenerator för 68 olika tecken, och ett bildminne innehållande 1360 tecken för varje anslutning.

Bildminnet var en fördröjningsledning, vars huvuddel består av en rulle nickeltråd monterad i minnets chassi. Trådlängden är 14-15 m. Funktionen hos minnet förstås bäst om man tänker sig gå ute i naturen och träffa på en stängseltråd. Slår man med en käpp på tråden kan det höras en ton eller puls som återkommer efter en stund. I fördröjningsledningen skapde kretsar en puls vid trådens ingång, pulsen fortplantades i tråden och kunde sedan avläsas efter en bestämd tid på trådens utgång. Data som skall visas på dataskärmen lades efter varandra i pulsform, på fackspråk säger man att data lagras i serie.
 
Fördröjningsledningen har två svagheter, temperaturområdet är bara 15°-35°C, dessutom är minnet ömtåligt för stötar. Ett slag mot minnet kunde förorsaka förlust av data.

Hembygdsmuseet i Barkarby har två fördröjningsledningar i sin utställning, den ena är normalt inkapslad medan den andra har en plexiglashuv. Här kan man se minnets nickeltråd och övriga komponenter.

Elddopet

Efter cirka 6 månaders konstruktionsarbete installerades den första terminalen Alfaskop 3104 mot företagets egen dator Censor. Ett fungerande Alfaskop-terminalsystem visades nu för presumtiva kunder.

Dagens Nyheter blev först att beställa till sin ICL-dator. Kundernas främsta fråga var, kan Alfaskop anslutas till IBM-datorn 360? Att få prova mot denna dator visade sig mycket svårt. När prov väl fick göras, fungerade Alfaskop utmärkt mot IBM 360.



Kort efter detta prov ordnade Statskontoret en visning för riksdagsmännen, hur en modern dator med dataskärmar fungerade. IBM-datorn 360 och IBM:s dataskärmar 2260 var givna att användas men även Alfaskop 3104 med bildskärm 3100 fick vara med på visningen. Alfaskop 3100 visade sig ha bättre läsbarhet än IBM 2260, därtill fungerade stor-TV-monitorn utmärkt vid visningen för grupper av riksdagsmän, en funktion som IBM saknade. Försök av IBM att sätta en TV-kamera framför 2260 gav ett så uselt resultat att försöket avbröts. Vidare hade IBM driftstörningar under visningen, något som inte drabbade Alfaskop. David hade tvingat Goliat på knä!

Vid nyår 1969 installerades första Alfaskop i New York hos ITT, som började försäljningen i Amerika. Här hemma strömmade beställningar in från ASEA, SAS, Polisen, Televerket, OK, Folksam. Ja, listan kan göras lång på de företag som beställde Alfaskop. Vid leveransen till Polisen bidrog ytterligare ett Järfällaföretag, nämligen Firma Träteknik vid hörnet Nyårsvägen och Februarivägen. De levererade snickerier, som ramade in bildskärm 3100 på ledningscentralen i polishuset på Kungsholmen i Stockholm.

Standard Radio i Barkarby hade således på ett år utvecklat ett kvalificerat dataterminalsystem Alfaskop, som kom att säljas över hela Datavärlden, i konkurrens med IBM och många andra dataföretag.

Segertåget fortsatte

Åren efter starten utökades konstruktionsavdelningen och nya generationer dataterminaler såg dagens ljus. Även en PC kom att ingå i Alfaskop-familjen. I de nya terminalerna ersattes fördröjningsledningen av halvledarminnen och funktionen styrdes av mikrodatorer.



Alfaskop fortsatte att vara efterfrågad och gav ägarna stora inkomster på försäljning, uthyrning och service. Leveranser av Alfaskop upphörde 1994, då hade mer än 900 000 terminaler levererats, de flesta tillverkade på fabriken i Barkarby, som nu är ett Köpcentrum.

Under Alfaskop-tiden skedde några utbrytningar, ett företag startade på Fabriksvägen i Kallhäll men det är en annan historia.

/Dag Andersson
2008-02-06


Webbansvarigs kommentar:
- Järfälla hembygdsförenings hemsida
- Speciellt om museet