MOT ÅLÄNDSKA SEMLOR OCH FINSK JAZZFESTIVAL

Det här är en liten reseberättelse om en segling från Mälaren via Åland in i Finska viken upp via Nådendal till Nystad och hem via norra Åland.

2009-09-20


    Per-Olof Persson


Det började 1977.

 Vi hade tidigare brukat semestra på Kimitoön i sydvästra Finland. Nu hade vi bestämt oss för att ta oss dit med egen segelbåt. Vi låg och tryckte i Gräddö för att hitta ett mellanrum mellan kulingarna men när vi väl skulle försöka ta oss över Ålands hav upptäckte vi en mängd olja i kölsvinet. Inombordaren hade läckt! Bara att backa till Gräddö, lämna nya båten på reparation och ta bil och färja till Finland.

Trångt och grunt men gott om vatten

Sedan dess har den uteblivna seglatsen legat och väntat och åren har gått. Man blir ju inte yngre och när den äntligen skulle bli av efter 30 år, 2007, tyckte hustrun att det var lite vanskligt att vi skulle segla ensamma. När våra semester- och seglarvänner inte ställde upp kom jag på idén att kolla med Kryssarklubben. Jo, en passande eskader var på gång men den hade redan haft sitt första skepparmöte. Eskaderledaren, Bjarne Kevin, hade dock vänligheten att komma hem till oss och gå igenom planerna med diverse intressanta passager. ”Det ser trångt och grunt ut men det är gott om vatten” var hans favorituttryck!

Vi skulle samlas i Granhamn 26 juni så midsommarfirandet fick komprimeras. Vi tog oss dit i god tid men det blåste in, så att vi lade oss lite norr om Tjockö. Fick på grund av kulingvarning ändrade order och backade ner till Furusund där eskadern samlades. Dagen därpå seglade vi i frisk vind upp till Arholma.
När vi sedan tog oss över Ålandshav var det dåligt med vind men rikligt med gammal sjö så till slut tog vi ner seglen och gick för motor in till Rödhamn. Här fick vi på morgonen efter de förbeställda semlorna, som inte är semlor utan vanliga frallor.


                               Här kommer ”semlorna”.

Drog efter skepparmöte till Kökar via Degerby. I Degerby bunkrade vi bl a abborrfiléer som sommarlediga ungdomar fiskat och filéat. Efter att ha seglat till Kökar avnjöts dessa innan kvällens knappande tog vid. Nu skulle vi till Österskär via en oprickad gammal skutled. Det gällde att således att knappa in de rätta koordinaterna för girpunkterna i GPSen.
(En GPS är ett navigationshjälpmedel som med hjälp av satelliter talar om var man befinner sig. Girpunkterna visar hur man skall styra. En GPS har ingen kartinformation som däremot en plotter har.)

OBS! Seglare utan lokalkännedom uppmanas att hålla sig till de officiella farlederna.

 

Punkt nr

Nordlig bredd

Ostlig längd

1

59 58,254

20 19,827

2

59 58,245

21 10,326

3

59 58,585

21 11,699

4

59 58,445

21 13,109

5

59 58,621

21 14,418

6

59 58,269

21 16,529

7

59 58,215

21 17,538

8

59 58,525

21 18,214

9

59 58,757

21 18,270

 

Man borde kanske skaffa sig en plotter……..

Dagen därpå startade vi mot Österskär.

Det gick skapligt att följa GPS:en, men på slutet hakade vi på eskaderledaren som tog en genväg mellan grynnorna. Eskadern fick plats vid bryggan där bryggnocken reserverades för ”förbindelsebåten”. Den utgör öbornas reguljära kontakt med civilisationen.


                             Förbindelsebåten på väg in.

Guidning, bastu och rökt flundra.

Söndagen utgjorde liggedag. Besöket på Österskär innehöll både guidning, bastu och gemensam middag med nyrökt flundra. Nästa anhalt var Nötö där det fanns bunkringsmöjlighet och internetcafé. Nötö kyrka har en uppbyggd kyrkogård av ditforslad sand.

 


                                      Nötö kyrkogård


       Kyrkan har också som många andra ett vackert votivskepp.
 

På tisdagen seglade vi till Björkö, en trevlig naturhamn med en liten insjö på ön. Skönt med ett dopp i sötvatten!

Natten blev jobbig för en av deltagare som fick hjärtinfarkt. Sjuktransport fick ordnas med sjöräddningen. Hans segelbåt fick bemannas från en annan besättning som seglade båten till Kasnäs. Bra att vara flera när sådant händer!

Borstögumman

Själva tog vi vägen via Borstö där Matti Lehto bjöd på intressant besök i det lilla museet. Man imponeras av vad skärgårdsbefolkningen förr åstadkom med enkla medel, verktyg för laggkärlstillverkning och repslagning, mycket i trä härdat med sälfett. Museet innehöll också föremål från sjunkna skepp. På Borstö finns Borstögumman, en galjonsfigur som bärgats från ett sjunket 1700-talsskepp.


                   
Efter att ha provat på öns naturstig gick vi till Rosala för natt. På torsdagen seglade vi sedan upp till Kasnäs i frisk vind. På väg in i hamnen larmade laddningen och VHF:en lade av. Fick ändå hjälp att förtöja.





Jazzfestival och gospelkonsert

Dagens middag avnjöts på Kasnäs Paviljong där Antti Sarpila Swing Band spelade.
På fredagen seglade vi till Dalsbruk där det var jazzfestival. Dalsbruk ligger inte så långt från Hangö, således vid mynningen av Finska viken. Fullt tryck i hamnen men Bjarne Kevin fixade plats åt alla. Vi fick ligga på tenderbåtens plats. Dalsbruk var vår bunkringsplats på 70-talet.Nu festligt att återse med massor av stånd och orkestrar.

Mycket att se på och lyssna till. Löste biljetter till kvällens gospelkonsert som visade sig vara högklassig. Johanna Liviainen är en härlig sångsolist och vi återsåg Antti Sarpila.

Efter att ha handlat på lördagen avvek vi från eskadern och seglade upp till Dragsfjärd och ankrade i Ölmosviken. Det var hit vi hade tänkt segla 1977!  (Uppmärksammade vid ett tillfälle Dragsfjärd på skolbetyg från Jorma Mobrin och anställde honom!)

Strax efter det vi ankrat öste den svarta himlen ner regn och åskan mullrade. Motorn hade spänningvarnat under landningen och var nu heldöd men nu låg vi tryggt på vårt CQR-ankare.

Dagen efter var vädret bättre och vi tog en jolletur till vår gamla simstrand. Kul att återse hus och bastu som vi nyttjade på 70-talet!

Ingen vind och ingen motor.

Så var det dags att segla vidare. Fick igång motorn men på väg ut ur viken började den temperaturvarna! Samtidigt dog vinden ut men vi lyckades ta oss tillbaks in i viken och ankra igen.

Ingen vind och ingen motor! Började riva isär kylsystemet och felsöka men gamla packningar pajade. Tog kontakt med diverse varv för att få ut packningssats men intresset var minimalt. De föreslog i stället bogsering till varv för att där vänta på åtgärd! Beslöt att i stället segla upp till Nådendal där första delen av eskadern skulle avslutas.

På eftermiddagen började vattnet krusas så vi hissade segel. Med en övernattning tog vi oss upp till Nådendal där hamnfogden var vänlig nog att anvisa oss en plats där vi kunde segla in. Han mötte oss på bryggan och kommenterade med att ”du måste ha seglat länge du”. Var det manövreringen eller börjar man se gammal ut?

Gick över till hamnkontoret och fick telefonnumret till VP-service . Hamnfogden frågade om vi kunde ställa upp på en radiointervju nästkommande dag vilket vi lovade. Ringde VP-service och Harri kom vid utlovad tid med nödvändiga reservdelar och fixade temperaturfelet men hittade inget fel på laddningen. Dagen efter dök Nådendals turistchef och Radio Vega upp. Radio Vega är den svensktalande radiostationen som bl a sänder väderleksrapporter. Vi hade en trevlig pratstund.


                              Radio Vega intervjuar.

Som första båt iland blir man automatiskt hamnvärd och lotsar in resterande båtar och nu började övriga eskaderdeltagare anlända. Vi fick plats för de flesta utefter bryggan till Muminland.

Trevlig avslutningsmiddag på kvällen

Ett antal båtar lämnade nu eskadern och vi var ett mindre gäng som fortsatte under Nils Granlunds ledning, en mycket erfaren seglare som ensam seglar en Wasa 55! Båten är 13,5 meter lång och har ett djupgående på nära 2 meter. Vi gick via Lootholma upp till Nystad. I Lootholma pajade motorreglagekabeln så en nödreglering fick ordnas med en elsladd och ett beslagsband. Lite pyssligt när vi kom till Nystad där hamnen var fullpackad. Det löste sig och ny kabel fanns att tillgå hos det lokala varvet.

Fungerande eiderskrämma

Vi hade nu kommit fram till söndag 15 juli som var en liggedag. Vi hade hittills i stort haft hyfsat väder men nu fick vi en regndag. Hemma i Sverige var denna sommar jätteregnig medan vi bara hade några enstaka regndagar. Den här söndagen hade vi guidning runt staden och den avslutades vid museet där det finns massor med originella och misslyckade konstruktioner. Undantaget en ”ejderskrämma”. Den fungerar enligt uppgift för det har inte synts till någon ejder i Nystad!

Planerat besök på Enskärs fyr ställdes in på grund av hård vind och vi tog oss i stället via Katanpää till Fiskö där vi lade till .
Vid bryggan låg en svensk motorbåt, registrerad i kryssarklubben, som tyckte det blev stökigt med så många segelbåtar!


  Ett av de få negativa bemötanden vi påträffade under hela eskadern.

Liggedagar och stenrikt värdshusbesök

Varning för SV 17 m/s ledde till att vi fick två liggedagar på Fiskö. Detta gav tillfälle till promenader, tampövningar och annan trevlig samvaro. Efter detta seglade vi till Remmarhamn på Kumlinge. Nu bunkrade vi för den verkliga utmaningen att ta oss in till Stormskärs värdshus på Simskäla.

På Simskäla har Annie Blomkvist skrivit böckerna om Stormskärs Maja. Om värdshuset haft besök av seglare tidigare är tveksamt. En oprickad infart med massor av grund. Eskaderledningen hade fått en ungefärlig inseglingsbeskrivning men när vi krånglat oss in genom stenröset gick det inte att komma in till anvisad brygga. Inte ens Vega med djupgåendet 1,2 m tog sig in varför värdshuset kontaktades. Det ordnades tillträde till en annan brygga där i alla fall ett par båtar kunde gå in och övriga ligga utanpå. Middag på värdshuset.

Trasslade oss ut nästa dag (genom vatten som inte var uppmätt) och gick för spinnacker upp till Saggö, en härlig naturhamn med röda granitklippor.


                                 För spinnacker till Saggö

Varning för O 14 m/s gav en ganska blåsig natt. Gungande segling för fock ner till Långviken, bästa klippan upptagen av annan eskader varför vi lade oss vid brant berg. Lite skrotig landförtöjning och vissa kastvindar. Övernattade och lättade på förmiddagen för en lite trickig segling ner till Käringsund. Fick fina platser längst in.

Snabb hemsegling

Dagen därpå, onsdagen den 25/7 kom vi iväg vid 12.30-tiden. Härlig slör över Ålands hav in mot Simpnäsklubb och ner till Lidön där gänget bjöds på viskyträff.

Nästa dag upp tidigt för hemsegling. Hade sällskap med en del fartyg ur Tall Ship Race in i Stockholms hamn. Smidig broöppning och slussning. Droppade i draggen utanför vår hemmahamn vid midnatt efter att ha seglat ca 575 NM, varit i båt 34 dagar och seglat hem från norra Åland på två dagar.

Vilken härlig seglingssommar!

/Per-Olof Persson.
2009-09-20

 

 -- 126 brett ----