![]() | 1975 Nr 8-9Redaktör och ansvarig utgivare: Rolf Langborger |
I och med utgången av 1975 firar Stansaab femårsjubileum - tiden flyger
i sanning undan fort. Kan vi vara nöjda
med de fem år vi hittills skrivit in i historieboken ?
Vi kan dela in Stansaabs historia i tre faser.
Den första fasen, e t a b l e r i n g e n, omedelbart efter företagets
bildande kännetecknades i huvudsak av internt arbete. Vi hade just
brutits ut ur en stor koncern, vi skulle plötsligt fungera helt på egen
hand vilket krävde etablerande av vårt eget sätt att göra saker
och ting. Det gjorde vi och det nya företaget fungerade ganska bra
vid utgången av det första året. Då vidtog den andra fasen, som i första hand präglades av utåtriktad verksamhet. Dataindustrin har, som bekant vissa alldeles speciella karakteristika, bl. a krävs en kontinuerlig vidareutveckling av produkter och marknader för att man skall kunna hänga med i dynamiken. För att orka med detta krävs en stor volym på verksamheten, en volym som vi faktureringsmässigt ännu inte nått. Vår målsättning under fas två, expansionen, blev att snabbt öka volymen. Den målsättningen har vi nu nått i orderingången och vi kan vid årets utgång bokföra en orderportfölj värd en bit över en halv miljard kronor. Personalmässigt har vi också expanderat. Under året har vi passerat nivån 1.000 anställda. Stansaab har alltså blivit ett ganska stort företag. Det är glädjande att vi har kunnat hälsa så många nya medarbetare välkomna, det är alltid hälsosamt för en organisation att få ett tillskott av "nytt blod" att få in nya ideer i fö- retaget. Vi har nu med årets orderingång inlett vår tredje fas, k o n s o l i d e r i n g e n. Nu skall vi fullfölja vad vi åtagit oss. Under denna fas kommer vi att ställas inför nya typer av problem, som kräver sina speciella åtgärder. För att nämna ett: expansionsmedaljen har en baksida -- lokalbrist. Vi har idag ont om lokaler. Den påbyggnad av fabriken, som nu är under uppförande, kommer att lätta på trycket, men bara till en del. Ytterligare en del nya medarbetare kommer in under nästa år. Förståelsen för dessa problem är dock glädjande ![]() Det mest dramatiska exemplet är naturligtvis vår sovjetiska beställning påflygtrafikprojekt TERCAS - den största enskilda beställning Sverige någonsin fått från Sovjet och enligt uppgift den största dataorder beställt i utlandet, erhållen i hård internationell konkurrens med alla världens stora industrier inom området. Detta är pricken över i-et i vår strävan att göra Stansaab till ett internationellt välkänt företag! Nåväl, som vanligt fins det alltså många skäl för oss att ropa hurra - men också se till att vi kommer över bäcken. Vi får inte glömma att vi nu skall konsolidera våra ställningar för att sedan kunna gå vidare. I det sammanhanget måste vi exempelvis se till att vi i den allmänna yran inte glömmer bort våra gamla kunder, civila och militära. Det är de som gjort det möjligt för oss att nå dit vi är idag och det är mycket angeläget för oss att samarbeta med dem även i framtiden. Det kan också vara lämpligt att påminna om att vi hittills nått våra målsättningar med ett undantag, nämligen l ö n s a m h e t e n. Den är fortfarande otillfredsställande. Det kunde förvisso vara värre, dataindustrin är en svår bransch - men lönsamheten m å s t e bli bättre. En god lönsamhet är en förutsättning för att företaget skall vara livskraftigt på sikt och vi måste därför sätta lönsamheten i fokus under vår konsolideringsfas. Detta kommer att ställa oss på nya prov och årets lönerörelse gör det inte lättare för oss i detta avseende. Det gäller att finna nya vägar för att vi inte skall klämmas ihjäl i kostnadsökningarnas kniptång. Detta är en fråga, vars vikt inte nog kan understrykas, och den angår oss alla. Men har vi klarat allt det andra vi gjort under våra första fem år klarar vi även detta med gemensamma ansträngningar! Till sist den vanliga uppmaningen : när årets ovanligt långa juluppehåll börjar skall vi lägga av konsolideringen för några dagar och ägna oss helhjärtat åt oss själva och våra anhöriga i stället. Jobbet får då vänta tills efter trettondagen. GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! ![]() |
Tyska försvarets materielverk har beställt en radarsimulator för 23 miljoner från Stansaab. Simulatorn skall användas i utbildningen av inflygnings- och PAR-trafikledare. Med simulatorn kommer aspiranterna att lättare kunna inhämta de praktiska och teoretiska kunskaper som behövs för att efter praktik vid militärt förband kunna få licens som flygtrafikledare Vidare kommer simulatorn att kunna användas för vidareutbildning av redan licensierade trafikledare. Simulatorn är uppdelad i tre skoldelar som var och en kan operera självständigt eller arbeta tillsammans vid större övningar. Systemet skall tas i drift 1978. | ![]() |
![]() | Genom att Stansaab numera har fått allt större (till exempel Tercas)
och allt flera order har orderbehandling och projektledning
ökat i betydelse. Många anställda vill veta mer om hur en order behandlas
i företaget. De kanske då lättare inser vad deras medverkan
betyder. Arbetet blir mer intressant. Man får kanske en bättre känsla
för vad som är viktigt.
Helt enkelt, man kanske kan fatta beslut i sitt eget jobb, är några skäl som
framförts. Stansaab-Journalen kommer därför att i en serie artiklar,
genom intervjuer och på annat sätt försöka belysa detta.
TERCAS får inleda genom intervju med Bengt Johansson som är chef för
den centrala planeringen och därmed alla projektledare.
(Anm: En större detaljbeskrivning av order och projekthantering följer, men har här uteslutits). |
För några månader sedan passerade antalet anställda
första tusentalet.Den tusende anställde var Ingemar
Fredriksson från Vilhelmina. Ingemar är anställd som
konstruktör efter examen i år vid tekniska
gymnasiet i Umeå. Redaktören har träffat Ingemar
och ställt några frågor. Varför sökte Du jobb vid
Stansaab ?
Ja, Stansaab gjorde ju en
norrlandsdrive bl. a. till Umeå
och när jag skulle söka jobb i
Motala, där jag har en syster tipsade
Arbetsförmedlingen i Umeå om Stansaab i Järfälla
Vill Du berätta om Ditt första intryck av Stansaab ? Första intrycket utom vid anställningsintervjun, då jag inte fick så mycket intryck, var den goda kamratandan. Vad har du för jobb? Jag arbetar med ADB-underlag för den styrda virningen och grafiska förbindelsetabeller. Vad har Du för framtidsplaner? Jag är intresserad av konstruktionsarbete, men först skall jag göra värnplikten när det blir aktuellt. | ![]() Den tusende anställde Ingemar Fredriksson hälsas välkommen av Bengt Callermo (t.h) och Gunnar Wedell (t.v) Är Du ensam från Vilhelmina eller Umeå? Inte nu längre. Från början var jag ensam men nu är men nu är ytterligare två av mina klasskamrater anställda här. Det blir kanske flera. Hur upplevde Du att vara den tusende anställda? I och för sig är det är ju rätt festligt att man råkar bli det. Det är ju de andra 999 som gör det. |
Morgonen den 24 september startade Inger Silverbåge och undertecknad mot Skokloster där PA-rådet
(Personaladninistrativa rådet) skulle starta en två dagar lång konferens i
"Personalpolitik i samverkan".
Kursledare var .... ........... ........... Innan vi gav os ut på dessa ämnen var vi i behov av lunch. Väl nere i matsalen bredde ett ståtligt smörgåsbord ut sig. Med all erfarenhet från liknandebord gick man ut löst, ingen potatis, litet bröd, måttligt med sill men ändå var man nästan utslagen efteråt. Detta reparerades med en rask långpromenad före eftermiddagspasset. ........... ........... När jag jämförde med deltagarna hur långt dessa hunnit i personalpolitik, måste jag erkänna att vi på Stansaab har kommit en god bit på väg, men har långt kvar till slutmålet. Einar Estréus |