Åter till Produkter och System

Mina CENSOR-minnen av Sture Janson Del 2: Andra generationen Del 1: Första generationen Del 2: Andra generationen Del 3: Tredje generationen
Andra generationen I mitten av 60-talet började det komma s.k. integrerade kretsar, Integrated Circuits (IC), de gjorde det möjligt att minska enheternas storlek och fördela funktionerna på ett mer modulärt sätt.
Den första omfattande konstruktionen med ICA på vår division tror jag gjordes av Bo Hallkvists grupp när en extraktor byggdes med RTL (Resistor Transistor Logic) på små kretskort placerade i små kassetter (13 kort per kassett?). Extraktorn levererades till Arlanda och gick felfritt när väl alla skiftminneskretsar var temperaturcyklade (ESD visste vi inte vad det var på den tiden)och levde så länge som det gamla C220-systemet fanns kvar. Samtidigt togs det fram en Radarextraktor i DTuL teknik som levererades till bl.a. Bällsta radar och Seros	Bo Hallkvist
Mycket diskussion förekom om vilken kretsfamilj vi skulle satsa på. Det första försöken med en förnyelse av Censor gjordes med CTL-kretsar, de var snabbast men krävde extra spänningsmatning. En kompromiss som de flesta anammade var TTL-kretsar. Dessa var mycket snabba "åt ena hållet" och spred ett signalspektrum som gjorde det nödvändigt att dra returledningar till nästan alla signaler för att inte skapa missanpassning. Tack vare SM Erikssons erfarenhet i radioteknik löstes kontaktproblemet som uppstod då det krävdes en återledare för varje signal. Knivar med jordplan till varje ISEP-kontakt på kassetterna (nu med 19 småkort) fungerade fint och Josef Svedberg fixade så att det blev enkelt att både sätta in och ta ut kassetterna.	SM Eriksson Josef Svedberg
Samtidigt utvecklades ett mycket flexibelt system för strömförsörjning av Lennart Andréasson & Co på "servolab". Detta system användes länge och var mycket tillförlitligt, ett stort lyft jämfört med APT-likriktarna i rrgc-utrustningen. Ett annat lyft, jämfört med rrgc, var de nya stativ som ritkontoret konstruerade i s.k. ISEP-teknik, ett byggsätt som användes av ITT och där kylningen var ordnad på ett vettigt sätt.	Lennart Andreasson
Nu hade vi en flexibel uppbyggnadsteknik och krav fanns på mera datakapacitet. Vi (Kjell Mellbergs datateam) pläderade för att få "generell utveckling" från Bryssel och deltog även i olika ITT-offertsamarbeten, t.ex. med anbud till Euro Control på en stor simulator, EDP-projektet. Ett av gängen vann (SEL, Marconi m.fl.) och vi fick mycket att göra. Arne Hermanssons grupp ansvarade för bildgeneratorn, där bl.a. Börje Ärlefalk ingick. (Arne hade hand om de s.k. in- och utenheterna till datorerna allt sedan konstruktionen av stativ M2 i rrgc, i praktiken en kablageprogrammerad styrenhet för inmatning av knapptryckningsdata.)	Arne Hermansson Börje Ärlefalk
När det gällde utvecklingen av en ny Censor stod det klart att vi borde satsa på en 32-bits lösning. Intryck från IBM:s nya 360-system och "röran" av olika ordlängder i EDP-projektet övertygade oss. Vi (Kjell M) bestämde att försöka vara data-kompatibla med IBM 360, d.v.s. heltalsaritmetik med 16/32 bitar, bytes (8 bitar + parity) och flyttal med exponenten i bas 16. 32 bitar var tungt i många delar av systemet, trots de moderna kretsarna. Därför uppstod konceptet Censor 932 som en 32-bitars huvuddator och Censor 908 som en in/ut-maskin och med 8-bitars data i en del bussar.
Censor 908 konstruerades som ett s.k. dubbelstativ, först och främst med ett snabbt kärnminne (Lockheed 4K/32+4 med 1 mikrosekunds cykeltid) och bildgenerator. En s.k. Central Processing Unit (CPU) infördes senare eftersom första användningen av Censor 908 var som s.k. display-processor för drivning av de bildenheter som vidareutvecklats ur rrgc-PPI:erna och sålts till EDP-projektet. Carl-Åke Arvérus grupp med bl.a. Evert Brehme, Jan Persson och Christer Ljuslin svarade för Censor 908.	Carl-Åke Arvérus. Evert Brehme Jan Persson Christer Ljuslin
I början av Censor 908-utvecklingen fanns alltså Censor 932 bara på papperet, som en instruktionslista med beskrivning och som en del i ett blockschema på Censor 900 Data System. I detta totalkoncept ingick även det första Alfaskopet (3100) och ITT 411, SRT:s snabbtelefonsystem, som kom till användning som inmatningsenhet i PDS.
Firma Autocode (von Sydow, Lennart Ringström, Rolf Johansson m.fl.) anlitades för att ta fram en s.k. assembler till Censor 908 och de var också med och föreslog den s.k. relativadresseringen. Samma princip användes sedan även i Censor 932.	von Sydow Lennart Ringström Rolf Johansson
Ungefär vid den här tiden startade SRT:s "Military and Space Division" ett kontor i England, "London-kontoret" som inte låg i London utan österut och befolkades av folk som jobbat på Marconi, bl.a. Frank Sumner. På kontoret arbetade tidvis även svenskar, Ingvar Andersson, Leif Mårtensson, Leif Dahlström.	Frank Sumner. Ingvar Andersson Leif Mårtensson Leif Dahlström.
Det riktiga lyftet för Censor 932 kom när dåvarande FMV (Olle Hörberg, Bertil Sundell, Börje Rundqvist m.fl.) vid ett möte på Rosenön bestämde att rrgc skulle byggas ut. Nu blev det bråttom och tack vare militärkunden slapp vi (SRT) den samordning som var på gång med ITT:s utveckling av ITT 3200, en 32-bits dator för "switching" (som inte blev tillgänglig förrän vi var klara med 9103!).	Olle Hörberg Bertil Sundell Börje Rundqvist
Eftersom stativen tog mycket längre tid att producera än småkort och kassetter var vi tvungna att ta fram kablageunderlag för stativet innan detaljkonstruktionen var klar. Det gick, mycket tack vare Lennart Filén som (på)drivande projektledare. Konstruktionen svarade Hans Borgströms grupp för, dit Bertil Lindstål "lånats" från driftsättningen. Mycket jobb var redan gjort under Censor 908-utvecklingen, all mekanik, programväljare, bussystem och strömförsörjning.	Hans Borgström Bertil Lindstål
Censor 932 användes först i rrgc medan Censor 908 användes i EDP (utan CPU!), i något till marinen som kallades S-plats (utan CPU) med anpassning till IBM-1800, som vädersystem i lfc med anpassning till Marconi Myriad (ingick även i EDP). Christer Sjörin ansvarade för utvecklingen av anpassaren till Myriadens "Highway". Arne Hermansson hade ett tungt lass att dra som projektledare för väderprojektet.	Christer Sjörin Arne Hermansson
När CPU:n väl kommit på plats i Censor 908-stativet krävdes det snart ett s.k. sekundärminne, jag tror det var till väderprojektet. Burroughs skivminne på 2 Mbyte och med fasta huvuden och 17 ms accesstid valdes. Anpassaren till detta var ett omfattande konstruktionsuppdrag och eftersom "dator-gänget" var sysselsatta till 110% så "lånades" Bo Hallkvist och Hans Thulinsson till uppdraget, och så fick Censor 908 ett väl fungerande skivminnessystem. Detta bidrog till att Censor 908 kunde arbeta som självständig dator och detta blev grunden till Patient Data Systemen (PDS). Dessa levererades till så skilda ställen som Solna (KS), Manchester och New York!	Bo Hallkvist
Ett annat viktigt område där Censor 908 kom till användning var s.k. Computer Aided Design (CAD) där bildgeneratorn och bildskärmar användes på ett avancerat sätt, bl.a. tog vi fram en ljuspenna (Bertil Palmgren och Anders Deurell) som användes för att rita på skärmen, d.v.s. inte bara pekning, som var det vanligaste vid den tiden. CAD var en viktig del inom ITT (som myntat begreppet CADEM (Computer Aided Design for Engineering and Manufacturing). CAD-verksamheten sköttes av en liten grupp med Gunnar Tollet som chef, bl.a. ingick Östen Frånberg i gruppen. De hade många kontakter om CAD med systerföretagen inom ITT.	Bertil Palmgren Anders Deurell) Gunnar Tollet Östen Frånberg
Gunnar Tollet gjorde ett operativsystem för Censor 908 som kallades BOJK och var mycket flexibelt. Det hade egenskaper som stödde både realtids-, time-sharing- och batchprocessing. Baserat på BOJK initierade Rolf Johansson (som kommit över från Autocode) utvecklingen av ett programutvecklingssystem i time-sharing, TISCOS?, som gjorde att flera programmerare kunde använda en 908:a samtidigt.	Gunnar Tollet Rolf Johansson
Bara två system levererades där Censor 932 och Censor 908 samverkade, nämligen TAST-simulatorn på F18 och Julia OC (levererades till en gymnastiksal i Sarajevo(!) f.v.b. till slutlig plats av kunden). Programvaran i de första Censor 932 bestod av MIKRO, ett enkelt lättkodningsspråk för CENSOR 932 av Hans Philip. Assembler skrevs av ENEA,/OS??? Bo Lindestam vet...	Hans Philip
Genom våra ITT-kontakter och med hjälp från London-kontoret fick vi order på ett system i Holland, Pharos, för samordning av civil och militär flygtrafik och senare ett liknande system, SEROS, i Belgien. Pharos-systemet var det första med dubbla datorsystem som arbetade helt parallellt och där utgångssignalerna växlades genom styrning av en liten övervakande enhet, Dual Computer Automatic Supervisor (DUCAS). Olle Grahn gjorde ett jättejobb som intern projektledare för Pharos. I Pharos-projektet ingick ett nytt grafiskt bildsystem, DS 70, vilket innehöll digital förstoring och off-centrering, en grundkonstruktion som sedan användes i alla senare grafiska bildsystem som vi levererade.	Olle Grahn
I Pharos-beställningen ingick även utveckling av en kompilator till ett högnivåspråk med realtidsegenskaper. Kunden (och vi) valde ett språk som kallades Mini Coral (Ministry of Technology's Coral), en engelsk variant av Coral. Kraven var stora på kompilatorns förmåga att översätta, bl.a. skulle koden inte expandera mer än högst 50% jämfört med maskinkod (assembler). Vi (SRT) anlitade firma Programator för utvecklingen. Varianter av samma typ av Censor 932-system såldes till Östgöta Kontrollcentral (ÖKC), jag tror att både flygvapnet och luftfartsverket (LFV) var beställare. Ett simulatorsystem för utbildning av flygtrafikledare, SATS, såldes till LFV baserat på Censor 932 med DS 70.
Censor 908 behövde ännu mer datalagringskapacitet i PDS-systemen och därför krävdes ett större sekundärminne. Ett s.k. Disc File System från IBM valdes (tyvärr med ett redan då omodernt filformat). Calle Arvérus grupp fick ansvaret för konstruktionen av disk-anpassaren. Senare gjordes även en anpassare för en fixed-disc, ett modernare minne än det tidigare Burroughs-minnet och kallat "hattasken", en SINGER-disk med kapaciteten 2MB	Calle Arvérus
1971 bildades Stansaab och vi blev på sätt och vis friare, men fattigare, än under ITT-tiden. Efter ett antal systemleveranser blev Censor 908 och Censor 932 undan för undan varandras rivaler. Vilken dator skulle användas för vad? Utvecklingssidan ville satsa enbart på Censor 932, mest för att få kontroll på floran av maskinvaruenheter, och för att Censor 908 blivit en hybrid genom de många udda anpassningarna. I en del fall var valet enkelt, t.ex. användes Censor 932 i Julia ATC fast Censor 908 var med i offerten. För PDS var det besvärligare att växla över till Censor 932, men om jag minns rätt så levererades ett 932-system till Sahlgrenska i Göteborg (fast det var ett virkortssystem).
Eftersom programvaran för Censor 908 utvecklats för många avancerade applikationer så var valet inte lätt, de fanns gott om argument för båda "sidor". TSS byggdes med virkort och jobbade mot Ampex 30MB disk (BASF) När började TSS för Censor 932 användas? SOSAB,BTL,CEPLO,DEPLO och NIBS var virkortsprojekt. När kom beställningen på SOSAB-systemen? Och BTL? Och Deplo? CEPLO såldes till danska marinen... När? Och Maril 880? Maril 880 var det sista virkortsprojektet med ”hackarkraft” och avsaknad av virkortsstabbar. Och NIBS? Första systemet på U-båt.
Ungefär samtidigt med Censor 908/932 hade Alfaskop-utvecklingen påbörjats, med TV-monitorer i bildskärmarna och en centralenhet med fördröjningsminne, småkort och kassetter. Det konstruerades även en Alfaskop Display Controller (ADC) på kassetter för lokalanslutning till Alfaskops centralenhet. Den användes i bl.a. SEROS. En ITT-order gjorde det nödvändigt att drastiskt sänka den s.k. T-costen, tillverkningskosten, och efter intensiva möten och konstruktionsgenomgångar föddes det s.k. virkortet, en mycket flexibel lösning som passade för både enstycks- och serietillverkning. Dessutom fungerade virkorten, med sin separata spänningsstabilisator, utmärkt tillsammans med det befintliga systemet för strömförsörjning.

Fortsättning följer här