| Åter till Produkter och System |
| Mina CENSOR-minnen av Sture Janson Del 3: Tredje generationen Del 1: Första generationen Del 2: Andra generationen Del 3: Tredje generationen |
 |
Tredje generationen I början av Stansaab-tiden
införde Gunnar Wedell produktifiering, i vad jag tror IBM-stil. Vi drev
en egen generell utveckling, seriös men
snäv på grund av mager budget. Datorprodukterna fick nummer i 9000-serien med 91xx för
CPU:er, 92xx för minnen o.s.v. Censor 908 och Censor 932 fick numren 9101 och 9102
retroaktivt. |
Gunnar Wedell |
Nästa datorgeneration av Censor 932 kom att baseras på virkort, snabbare (750 ns) och större kärnminne (32K/32+4) och enklare drivare/kännare till (det kortare) bussystemet. Hans Borgstöm ansvarade för CPU och Calle Arvérus för (de inköpta) minnena (Lockheed och
Fabritec). En ny manöverpanel med LED (Light Emitting Diodes) utvecklades under ledning
av Bo Lindblad. Parallellt utvecklades en ny generation bildgeneratorer och grafiska
bildenheter, där Börje Ärlefalks grupp
deltog med bl.a. Graphic Display Controller (GDC) och Input Device Controller (IDC). Jorg Seseman och Bo Hallqvist drev utvecklingen av bildenheterna. |
Hans Borgstöm Calle Arvérus Bo Lindblad Börje Ärlefalks Jorg Seseman Bo Hallqvist |
Första beställningen på
nya Censor 932 (9103) kom från FMV för DBU 204. Detta skedde med viss vånda,
driftsättningen motsatte sig användning av Censor 932 i ett försök att själva svara
för systemutvecklingen i projektet. |
|
| Hans Philip började dra upp
riktlinjer till ett nytt operativsystem, OS-2, som hade många fördelar, bl.a. Logical
Input Output (LIO). (Här kan man nog fylla på med en hel del text om OS-2s öden och
äventyr... När? Vem? Hur?) |
Hans Philip |
| Börje Grängsjö, som länge farit världen runt och
"marknadsutvecklat", hade lyckats skapa goda kontakter i Sovjetunionen och
Stansaab-representanter besökte Moskva 1972. Undan för undan etablerades tätare
kontakter och hösten 1973 presenterade Stansaab ett systemförslag för Moskva ACC och
TCC samt Kiev och Min'Vody TCC:er. Dessutom ingick en (sedermera två!) simulator, en
programunderhållsanläggning och ett verkstadssystem. |
Börje Grängsjö |
| Våren 1974 kunde vi visa upp alla systemkomponenter i en liten utställning
i Barkarby och hösten 1974? gjordes en utställning av våra systemkomponenter i Moskva
(där visades 9103:an som sedan skulle ingå i första DBU 204!). Vi började nu också
få en mycket god kontroll på alla våra jordsystem och stativ- och kablageskärmningar,
främst genom ett mycket kvalificerat grundforskningsarbete av Jan-Kenneth Wahlstedt.
Samtidigt kom Alfaskop-konstruktörerna fram till samma uppbyggnadsregler i sin
verksamhet. |
Jan-Kenneth Wahlstedt |
| Sommaren 1975 blev det helt klart att Stansaab skulle få leverera
TERCAS-projektet. Det stora projektet drogs igång och systemen togs i drift successivt
och var formellt klara våren 1981. I den största konfigurationen, ACC Moskva, arbetade i
princip fyra datorsystem i parallell mod och där krävdes en Multi Computer Automatic
Supervisor (MUCAS). Vi försökte sälja en mindre TERCAS-variant till Wien hösten 1977 men kundens konsulter ville ha ett system med Digitals VAX, som just introducerats, och ordern gick därför till Plessey? Det systemet kunde tas i drift i begränsad omfattning under 1985! |
|
| Ett tillägg till ÖKC, dubblering, erhölls 1976 och där lyckades vi uppfylla kravet att installationen skulle ske under bibehållande av full drift! Carl-Erik Olsson var projektledare. | Carl-Erik Olsson |
| Flera mindre system, NARDS, såldes till Norge, först i Vaernes utanför
Trondheim. När? 1976 var det aktuellt att ersätta kärnminnen med halvledarminnen. Efter mycket "köpa/utveckla"-funderingar fick Bo Lindblad ansvaret att konstruera en egen enhet. Halvledarminnet användes första gången i... ??? Sosab? |
Bo Lindblad |
| Datasaab bildades 1/1 1978 med staten och SAAB som hälftenägare? Under 1977? pågick utveckling av en ny CPU, kallad 9105, planerad på fem stora kretskort och baserad på stor användning av mikroprogramteknik. Utvecklingen drevs av Stefan Blixt men upphörde när inga nya pengar till utvecklingen beviljades. Det kom dock fram en del programvara och principer för mikroprogrammering, idéer som Stefan sedan till viss del kunde använda i bildskärmssystemet från firman Versal! |
Stefan Blixt |
| 1978
gjordes en datorstrategiutredning, jag hamnade på Alfaskop, firman köpte VAX:ar för att
utveckla program "på rätt sätt" och med kommersiell systemprogramvara. Allt?
skulle köpas. Många experter hade anställts under TERCAS-tiden och de hade nya fräscha
idéer om hur företaget skulle agera i framtiden. |
|
Även konsultfirman
McKinsey gjorde utredningar... Samtidigt(!) pågick utveckling av nästa generation Censor 932 (9107) baserad på VME-bus, bara tre VME-kort (6U) behövdes nu. Konceptet TCC/MLA från 1973 hade moderniserats till VME-kort, Multiprotocol Line Multiplexor (MLM) och MLM Controller (MLMC) som fullt ut utnyttjade flexibiliteten på VME-bus. CPU:n skulle användas i projekt STRIKA. Den användes även i några ubåtar, Västergötland och Sjöormen och senare ombyggnad av Näcken. Inga Virkort ingick. Senare tog Erik Åhman fram BXVME och VMEC för att anpassa VME-ramar till redan såld virkortsutrustning. Som OCP och konsol användes ASCII-bildskärmar, Facit Tvist? och senare en PC. (ADT var en APN-variant som utgjorde ett självständigt system med stor datakommunikationskapacitet). Programutvecklingssystemet
ACDE togs fram med SUN som editeringsmaskin och 9107 för kompileringen. |
|
| Denna dator utvecklades av Bertil Lindstål och de kretsar som användes var av typen Field
Programmable Gate Array (FPGA). Som kontrollpanel och konsol användes två
"fönster" på en PC-skärm. (Programmet PC Censor utvecklades till 9107 i RGC
och bestod av 3 fönster på samma PC. Konsol/OCT/Emulerad Bandspelare.) |
Bertil Lindstål |
Senare, 1998?, har
DTF-principen anammats även av norska LFV som beställt nya maskinvarusystem som
ersättning av en del NARDS-systemen. Stig Westlinder har f.n. ansvaret för Censor 932 som nu än en
gång är i Saab:s ägo om jag förstått tidningarna rätt. |
Stig Westlinder Läs Stigs text om Censor 932's fortsatta liv och leverne |
Bertil Lindstål har skickat in många kommentarer om
system med Censor 908 och Censor 932,
en del kommentarer har införts i texen ovan, andra kommer att publiceras senare.