ATC historia 1964 - 2005

Bertil Palmgren har både forskat och deltagit i ATC-historien.

Del 3: 1980 - 1995
 Tidigare avsnitt: Del 1, Del 2

2006-12-04


Bertil Palmgren

1980

LM Ericsson satsade i början av 1980-talet stort på kontorsautomation, det papperslösa kontoret. Division S bildades med verksamhet inriktad på ordbehandlingssystem med telefonen som förbindelselänk till skrivare och andra apparater via ISDN ( Integrated System Digital Network ). LME köpte Datasaab för att få tillgång till ALFASKOPs samlade kunskap och produkter för kontorssystem.

Den 1 juli 1981 köpte LME,  DATASAAB ( f d STANSAAB ) för att få tillgång till ALFASKOPS samlade kunskap om, och produkter för kontorssystem.  Verksamheten inom DATASAAB uppdelades i två verksamheter.

EIS ( Ericsson Information Systems) sammanslagning av ALFASKOP och LME div. S. 

ERA (Ericsson Radar Systems AB ) i Kista inkorporerade DATASAABs Interaktiva datasystem. 

Politik

Från 1982 till 1992 hände en hel del. Inrikes flyglinjer flyttats från Bromma till Arlanda. Kommunpolitiker gnölade på riksdagspolitiker. Kommuner behöver egna flygfält för att behålla existerande  företag och få etablering av nya företag. Nya flygfält öppnades. Inrikesflygtrafik till Bromma och Arlanda ökade.  Utrikes flygtrafik ökade på Arlanda och Sturup. Trafikökningrana gjorde att ATCAS 1 och 2 behövde ersättas med kraftfullare system.

LÄGET omkring 1990.

SYSTEM 2000.

I början av 1990 talet skrevs kravspecifikation för  ATC System 2000. Maximal kapacitet för bråd timme 120 st start eller landningar med option utbyggbart till 150. I kravspecifikationen ingick att systemets källkod för applikationer är köparens egendom. Argument, om leverantör av System 2000 går i konkurs, är källkoden nödvändig  fortsatt drift och utveckling av systemet. Men det fanns även en annan aspekt.

Riksdagen beslutade att statliga Verk ( ex Televerket, LFV ) ombildas till aktiebolag. Dessa bolag skall vara finansiellt självförsörjande och leverera vinst till ägaren, Staten. Lån till investeringar fixas av Riksgäldskontoret.

Äger statligt aktiebolag ( verk ) källkoden finns affärsmöjligheter. Avtal skrivs med "leverantör av hårdvara till System 2000". Hårdvaran förmedlas till köpare av System 2000. Källkodsägaren säljer nyttjanderätten, men behåller äganderätten. Avtal upprättas med köparen om drift och underhåll av systemet avseende hård- och programvara samt införande av nya funktioner i programvaran.  Det statliga aktiebolaget har blivit affärsdrivande agent.

Ny simulator till Sturup.  

Den i slutet av 1970 talet av  STANSAAB (och DATASAAB ) levererade simulatorn till Sturup, döpt till SATS behövde förnyas och ha flera operatörspositioner. Offert på Simulator begärdes.


Interiör från SATS (ATC-simulator). Levererad av STANSAAB (och DATASAAB ).

Ny talkommunikationsutrustning.

Den 10 - 15 åriga talkommunikationsutrustningen från sent 1970 tal behövdes moderniseras. Tillsammans med ATCAS har talkommunikationsutrustningen fyra huvudfunktioner:

 

1. En knapptryckning och operatören kom i kontakt med operatör på exempelvis Östgöta kontrollcentral. "Hej jag har ett företag som snart kommer till din bevakningszon. Är det Ok att jag sänder över data? Visst. Här kommer uppgifterna" En knapptryckning till och all data som berör företaget sänds. " Allt Ok ?, Ja, Hej då klart slut. "

2. En knapptryckning och förbindelse uppkopplades till andra operatörer på Arlanda.

3. En knapptryckning och kommunikationskanal upprättades till pilot på flygplan. Konversation mellan operatör och pilot spelades in på en av flera  bandstationer i källaren. När kommunikationen avbröts slutade registreringen.

4. En knapptryckning och en nummerskiva inkopplades. Med den slog man telefonnummer till Arlandas interna telefon nät, eller kopplades ut till det allmänna telefonnätet.

ERA --> ERE (Ericsson Radar Electronics ).
1 januari 1988   

Teknisk utveckling 1960 - 1992.

Under 10 år utvecklades integrerade kretsar från Small Scale IC, med några 10 tal transistor ekvivalenter  per DIL-förpackning, till Very Very Much Large Scale IC, med några 10000 tals transistor ekvivalenter per DIL-förpackning.

Vad är DIL ? Läs här.		  


DIL

ERE:s interaktiva datasystem av modell 1990, består av 19 tums rackar för flerlagerskretskort. Förbindelser mellan kretskort är bakplan med ledningsmönster i flera lager. Fördelen med flerlagerskrets kort är, större packningstäthet med integrerade kretsar. Bakplan med flera lager av ledningsmönster ger ett större antal anslutningspunkter till kretskortet, bland annat en central " nervbana" för dataöverföring mellan kretskort, en VME bus.   

I racken rymdes ett kretskort med CPU. Kretskort med halvledarminnen. Ett kretskort med elektronik och batterier för en halvtimmes backup av halvledarminnet vid spänningsbortfall. Plats finns för ett antal andra funktionsenheter.

CPU och kärnminnen av 1970 tals modell, två stycken 2 meter höga ISEP skåp, ett för CPU och ett för ferritkärnminnen, har reducerats till en 19 tums rack..

ERE lämnar omkring 1992 offert på System 2000 med undantag för viss applikationskällkod som betraktas som affärshemligheter.

Leveransplan enligt offertförfrågan: 

1992. Talkommunikationssystemets  första leverans.

1994.  Simulator till Sturup.   

1995  System 2000 leverans åren 1995 - 98. Första system installeras på Arlanda 1995.

Politik igen.

EG och EU hade utfärdat ett direktiv där staten vid beställningar skulle anta lägsta bud. Budskapet, ingen nationell favör av företag får förekomma. Leverantörer från EU eller EG skall behandlas lika. Regeringen sätter direktivet på pränt i Svensk Författningssamling.

Vilka fick beställningarna? 

Talkommunikationsutrustning.

Omkring 1989 gick beställningen till företaget ?? i land ??. Leverans 1994 ?

Simulator till Sturup.

År 1992  fick Ferranti i England beställning av Simulator till Sturup ( SMART -->  Simulator Multirole ATM Research & Training ). Leverans år 1994.

System 2000

År 1993 fick ett konsortium Siemens (Tyskland), Plessey ( England ) beställningen av System2000.  Leverans under åren 1995-98, med installation av 1:a systemet år 1995 på Arlanda.

Vad hände sen ?

Det blev mångåriga leveransförseningar.
Leverantörer gick i konkurs. 
Leverantörer kunde ej uppfylla kravspecifikation. 

Flygtrafiken ökade och ATCAS-systemet började hastigt närma sig kapacitetstaket, Risk fanns att flygtrafiken på Arlanda under bråd timme måste begränsas. 

Nästa avsnitt

Del 4 beskriver ATCAS föryngrings-ELIXIR

Föregående avsnitt

Klicka här för avsnitt 2
 

/Bertil Palmgren

Webbansvarigs kommentar:
Företagsombildningar, bl.a. ERA till ERE
Vad händer på Luftis? En artikel av Göran Wergeni (2002)
Framtida flygtrafikledning i Sverige (2001)
Läs om SMART (bl.a. Sturup)