En tillbakablick
av Bertil Palmgren,
 
berättar om händelser under epoken SRT - Stansaab - Datasaab.
 


Bertil Palmgren

Avsnitt 10: 

(för tidigare avsnitt klicka här).

- Sputnik 1 och Houstons Roger
-
Digitaliserad musik
- Primtals låt.
- Avkoppling med muntra melodier.
- Ljuspennan
- REFLEKTIONER.
- Militära Censorer.
- Lufttrafik övervaknings system.
- Sjukhustillämpningar.
- Veteraninsatser.
 


Sputnik 1 och Houstons Roger

År 1957 tisdagen den 8 oktober vid 18 tiden, såg jag och två andra personer från ett hustak hos LME Midsommarkransen, på himlavalvet en snabb ljuspunkt som rörde sig i öst - västlig riktning. Det var Sputnik 1. Amerika började rymdkapplöpningen med Ryssland. Arne Thoren rapporterade i radio och TV om raketer, högre än Stockholms stadshustorn, som startade från en flygbas i Florida USA. Julies Verne valde ungefär 100 år tidigare, Florida platsen för en jättekanon som behövdes för avfyring av kanonkula och inuti den några människor, med destination månen.

Första tre-varvs rundturen omkring Jorden gjorde John Glenn i rymdkapseln Mercury 6, år 1962. Rundturerna fortsatte år 1965 med Gemini 6 och 7. Den 21 december 1968 startade Apollo 8 med tre mans besättning resan till månen. Två av besättningsmedlemmarna skulle landa på månen. Men på vägen dit råkade de ut för ett allvarligt problem. En behållare exploderade utanför kapseln. De fick runda månen och återvände välbehållna till Jorden.
Året därpå 1969 startade den 16 juli Apollo II, döpt till Columbia, med besättningen Edwin Aldrin, Michael Collins och Neil Armstrong. Armstrong blev den första människas som satte foten i månstoftet. Via Radio och TV fick man lyssna på radiokommunikation mellan rymdkapslarnas besättning och personal i Houstons rymdkontrollcentral. Roger, användes som bekräftelse på att informationen var uppfattat och fri från störningar.

Digitaliserad musik.

Under samma tidsperiod kom elektronisk musik i ropet. Några år efter att Radiotjänst flyttat från Kungsgatan 8, byggde i lokalerna musikorganisationen Fylkingen en Elektronisk Musik Studio. Tonsättare utnyttjade anläggningen för alstring av ljudsensationer till musikinspelningar. Någon på KTH hade analyserat strukturen hos Alice Tegners melodier. Med ledning av analysen skrevs ett datorprogram som med hjälp av Elektronisk Musik Studions apparater, slumpmässigt generade en typisk Alice Tegner melodi.
I Barkarby fick någon idén, att till testuttag för register Flip-Flopar, ansluta motstånd och sladdar till en högtalare. Man kunde höra om program fastnat i en evighetsslinga. Någon frågade mig om jag kunde ”snickra ihop” en förstärkare till högtalaren. Förstärkaren fick namnet Roger.

 

Primtals låt.

Björn Sölving gjorde ett program för beräkning av primtal. Jag skall försöka i ord beskriva ljudupplevelsen från körning av primtalsprogrammet. Det började men en lätt munter melodi som gav intrycket att en person ”Primtalsnisse” raskt promenerade på slät mark. Melodi och tempo associerades till att ”Primtalsnisse” började gå uppför en backe. Backen blev brantare, ”Primtalsnisse” ansträngde sig fysiskt vid promenaden uppför backen och mentalt av primtalsberäkningen. Han började stöna, stånka och flåsa, minska promenadtakten, bli illamående och ett hjärnsläpp var nära förestående. Crescendot kom på backkrönet, det gick ej längre, ”Primtalsnisse” stannade och vomerade. Minskningen av inre trycket och påföljande nedförsbacke gjorde att ”Primtalsnisse” ökade promenadtakten. Blodet syresattes, beräkningstempot ökade, melodin blev ljusare, som avslutades med ett muntert klapprande från skrivmaskinens typarmar, när primtalet skrevs ut.

AVKOPPLING med MUNTRA MELODIER.

Det borde vara möjligt att göra Ångcensorn mera musikalisk. Program skrevs för genering av kromatiska tonskalan ( c, ciss, d, diss, e, f, fiss, g, giss, a, ass, h ) och hel, halv, kvarts, åttondels sextondels tonlängd. Fylligare klang fick man med övertoner till grundtonen. Man kunde direkt från notpapper, via stansad hålremsa, överföra notskrift till Ångcensorn för exekvering av musikstycken.

Luciadagsmorgon firades med glöggdrickande, pepparkaksätande, där Ångcensorn och med Low Fi förstärkaren Roger ”pustade” fram melodier såsom, Lucia sången, Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustigare vara osv. Kulturen fick sitt. Schuberts Die Forelle spelades med bravur.

De framtagna muntra melodierna användes vid marknadsföring av Ångcensorn. Maskinen var mångsidig, bra på beräkningar och spela muntra melodier. Marconis dator Myriad hade denna möjlighet med högtalare inbyggd i datorkonsolen.

LJUSPENNAN.

Censor systems generella presentationsenhet var Plan Polär Indikator ( PPI ). Med hjälp av rullboll kunde ” rullbollsymbolen” positioneras var som helst på PPI´s bildskärm.
Det tog tid att ” rulla ut ” rullbollssymbolen till önskad position. Med ljuspenna skulle positioneringen göras snabbare. Placera pennan på önskad positionen och tryck på ”knappen”. Det låter enkelt, men det är mer problematiskt än vad man först tror. Ljuspennan skall reagera på mycket små ljusförändringar från PPI bildskärms fosforskikt, men ej på ljusreflexer i fosforskiktet från, lysrör (som ger 100 ljusblinkar per sekund), glödlampor, direkt och indirekt solljus, elektriska störfält som uppstår när elektronstrålen i bildröret träffar fosforskiktet under ljuspennan.

Vid konstruktionen av ljuspennan kontrollerades dynamisk ljuskänslighet, med ljuset från en bordslampa, en bordsfläkt vars fläktblad skärmade av ljuset från bordslampan till den fotokänsliga komponenten. Den minsta ljusnivån erhölls med att ljuset från bordslampa och fläkt, som dämpades med 4 st sidor av 80 grams A4 papper.  
Ljuspenna i arbete

Anders Deurell konstruerade ”ljuspennemekaniken”. I ljuspennan fanns en ”photoFET”, en transistor, två motstånd, tre st glaslinser, miniatyr glödlampor och plexiglas för alstring av ”ljusring” osv. Övrig ljuspenne-elektronik placerades på ett kretskort. Ljuspennan fungerade bra, men hade en nackdel. Signalnivån mellan ljuspenna till kretskortet låg på några tiotal miljondels volt ( mikrovolt). Störningsfält i kretskortets omgivning påverkade signalen. Ljuspennan såldes till ATC-system.
 
En enkelt försök gjordes med CAD ( Computer Aided Design ). Med ljuspennans hjälp kunde man förminska eller förstora delar av Empire State Building. Entréporten kunde uppförstoras som gjorde det möjligt att titta in i byggnaden, genom portens nyckelhål. Svävande geometriska figurer kunde beskådas från olika riktningar.
 

REFLEKTIONER.

Militära Censorer.
 

Flesta levererade Censor-system har i likhet med deras skapare och tillverkare, fallit för åldersstrecket och pensionerats. De flesta RGCerna i bergrum är tagna ur drift, skrotade eller ”lagda i malpåse”.

Marina system har skrotats i den takt som fartyg huggits upp eller ” stoppats i malpåse”.
 
Här exempel på ett skrotat RGC, en del blev en 60-årspresent

Nyinköp har gjorts av modernare grejor som har bättre prestanda och är mobila.

Lufttrafikövervaknings system.

Vad som har hänt med levererade ATC-system, inrikes som utrikes vet jag knappt något om. ATC i Arlanda är fortfarande i drift, men ersätts snart av nya system. Senaste budet senhösten 2003.

De tre ATC-system som levererades till Ryssland, är två stycken ej i drift. När Sovjetunionen uppdelades i autonoma stater, såsom Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Georgien försvann penningflödet från Moskva för drift och underhåll av ATC-centralerna, Kijev i Ukraina och Mineralnyje Vody i Georgien. Dessa ATC är ej längre i drift, orsak pengabrist. Jag tror att ATCn i Moskva fortfarande är i drift.

Sjukhustillämpningar.

Sjukhussystemen är alla skrotade. Systemet som levererades till Ryssland var om jag ej minns fel två stycken. Jag gissar att båda är tagna ur drift p g a ” penningbrist” .

Veteraninsatser.

Jag läste i samband med Gulf- eller Kuwait kriget, att USA behövde mycket tonnage för frakt av krigsmateriel. De hade en mängd fartyg liggande i malpåse. Flera av fartygen hade ångdrivna maskiner. Men flottan hade ej utbildad personal som klarade fartygsdrift med ånga. De var tvungna att fråga veteraner och pensionerade flottister om de ville återgå till jobbet med ångdrift. Det sägs att en 82-åring var chefsmaskinist på ett av fartygen. Där ser man, veteraner kan fortfarande göra nytta!

/Bertil Palmgren
2003-01-09


Tidigare avsnitt:
- Avsnitt 1

- Avsnitt 2
- Avsnitt 3
- Avsnitt 4
- Avsnitt 5

- Avsnitt 6
- Avsnitt
7
- Avsnitt 8
- Avsnitt 9
 

WEB-ansvarigs kommentar: Vill du läsa mer om hågkomster från
Produkter & System
? Klicka här.

Vill du kommentera texten?
Skicka ett mail till Bertil eller Web-ansvarig.